Trendbrott i investeringar till forskning
Efter millennieskiftet har investeringarna i svensk forskning haft en negativ trend. Räknat som andel av BNP. 2001 låg forsknings och utvecklings-investeringarna på 3,9 procent av BNP, men sjönk till knappt 3,3 procent 2010. Statens ökande satsningar under perioden kunde inte väga upp för att företagen investerade allt mindre, men enligt Forska Sveriges rapport beror den nu utplanande kurvan på att företagens investeringar inte längre tycks minska.
För life science-sektorn kan man konstatera att även läkemedelsföretagens satsningar tycks ha stabiliserats de senaste åren. Ett annat område där en kraftig nedgång nu tycks ha bromsats upp är antalet ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket.
– Det är mycket positivt att nedgången i forskningsinvesteringar bryts, men nu måste vi arbeta för att vända utvecklingen uppåt igen. Sveriges uttalade mål är att investeringarna i forskning och utveckling ska motsvara fyra procent av BNP. I dag ligger vi på drygt tre procent, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige i en kommentar om rapportens resultat.
Forska Sveriges lägesrapport visar också att Sverige behöver bli bättre på att introducera, använda och utvärdera nya behandlingar och tekniker i vården.
– Inför nästa års val är vi mycket uppmärksamma på vilka partier som satsar på såväl stärkt finansiering av forskning som strukturella förändringar. Det krävs för att begränsa de stigande vårdkostnaderna samt öka medborgarnas hälsa och Sveriges välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
Detta är fjärde året som Forska Sverige ger ut sin rapport.
