DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN LIFE SCIENCE SWEDEN
Artikelns webbadress: http://www.lifesciencesweden.se/forskning/kliniska-studier/bristande-kunskap-i-kliniska-studier/

Bristande kunskap i kliniska studier

- Alla har ett ansvar i att förbättra informationen, säger Tove Godskesen som i sin avhandling visar att patienter ofta har bristande insikt i de kliniska studier som de deltar i.

Det viktigaste motivet för en patient att delta i en klinisk prövning är chansen att bli frisk eller att få ett förlängt liv. Det visar resultatet i en avhandling som ska presenteras den 28 augusti vid BMC, Uppsala universitet. Där har Tove Godskesen, sjuksköterska med en magisterexamen i Vårdvetenskap samt masterstudier i Folkhälsovetenskap, undersökt varför cancerpatienter deltar i kliniska studier och om de har förstått informationen som de fått i samband med detta.

I en av hennes studier lades fokus på patienter i fas I-prövningar. Där ingick 14 personer, fem kvinnor och nio män, mellan 51-81 år som hade melanom, prostata-, lung- eller pankreascancer. Alla var svårt sjuka och hade valt att ingå i sina respektive fas I-studier efter att deras cancerbehandlingar avslutats och de istället gått över till palliativ behandling. Deltagarna intervjuades om valet att gå med i den kliniska studien, deras upplevelse av den och vad de hade för information om den.

– De valde att delta med förhoppningen om en mirakelmedicin; att behandlingen skulle göra dem friska eller ge dem ett kraftigt förlängt liv. Detta trots att man i fas I främst tittar på behandlingens säkerhet och försöker bestämma dosen, säger Tove Godskesen.

– Patienterna var informerade om att behandlingen testades för första gången hos människa men inställningen var ändå att ”min doktor hade inte sagt något om behandlingen om det inte fanns bevis för att den fungerar”.

En förklaring till detta kan vara att svårt sjuka kan ha svårt att ta in information, vilket flera studier har visat, berättar Tove Godskesen.

– En annan anledning kan var att vi inom hälso- och sjukvården – både vi som arbetar där och patienten – alltid försöker vara positiva. Vi hoppas alltid på en effekt, annars skulle inga studier genomföras.

Tove Godskesen genomförde även enkätstudier med patienter som deltar i en av nio kliniska fas III-studier med fokus på olika typer av cancer. Resultaten visade att dessa patienter generellt är mer välinformerade.

– Vi såg klart och tydligt att även dessa patienter hoppas på att bli friska genom studien även om många även deltog för andras skull. Vi såg också att dessa patienter är mer välinformerade, men det finns en liten grupp som inte är säkra på studiens syfte eller upplägg.

En punkt där det rådde informationsbrist var risken för biverkningar.

– En tredjedel av patienterna i fas III-studierna trodde att kliniska prövningar inte genomförs alls om det finns allvarliga biverkningar.

Även om informationen inte gått fram och behandlingen inte ledde till några mirakel ångrade patienterna inte att de valt att vara med i studierna.

– Det kan vara mycket positivt med förhoppningar och resultaten visade att patienterna mådde mycket bra rent psykiskt av att vara med i studien. De kände att de fick mycket uppmärksamhet, att sjukvården hade koll på dem och de fick en nära, trevlig relation med sjuksköterskorna, säger Tove Godskesen.

Hon menar ändå att informationen till patienterna måste bli ännu tydligare för att undvika felaktiga förväntningar.

– Vi har bland annat tittat på det informerade samtycket som patienterna får skriva under. Nu står det exempelvis ”vi vet inte om du kommer att ha nytta av behandlingen”, vilket väcker förhoppningar om att det ändå finns en stor sannolikhet att läkemedlet kan ha en effekt. Därför är det väldigt viktigt att se över formuleringarna för att inte lova något som är osant.

– Förutom den skriftliga informationen så måste vi också tala mer om den muntliga, som återkommer hela tiden. Vi måste se över vad vi inom hälso- och sjukvården säger, om vi är tydliga och säger samma sak.

I sina studier undersökte Tove Godskesen även skillnaden i vad som motiverade patienterna till att delta i kliniska studier uppdelat efter kön, ålder och erfarenhet av tidigare prövningar. Det ledde till upptäckten att äldre personer och män gärna går med i studier för att de känner en plikt mot samhället eller för att anhöriga tycker att de ska gå med.

– Det är viktigt att det är patientens eget önskemål att gå med i en klinisk studie, så där måste vi jobba för en förändring. Eller vara mera vaksamma.Vad har läkemedelsbolagen för ansvar i kommunikationen med patienterna?

Alla parter i en klinisk studie har ett ansvar för informationen. Innan en studie kan genomföras så måste den godkännas av en etisk kommitté som även har ansvar för att godkänna den skriftliga patientinformationen.

Finns det en risk att bättre information kan få färre att delta i kliniska studier?

– Det är en intressant fråga som jag inte har svaret på. Det jag har sett är att vissa av de patienter som intervjuades hade bestämt sig för att delta i sin kliniska studie redan innan de kände till vad den handlade om.

Copyright 2014 Mentor Communication

Tänk på att du själv ansvarar för innehållet i din artikelkommentar som står utanför vårt ansvarigutgivarskap.

One Response to “Bristande kunskap i kliniska studier”


SENASTE NYTT

  • grundforskning-labb-200x140Göteborgsprofessor får kemipris

    Kristina Luthman tilldelas Holmquistpriset för sin forskning kring läkemedelskemi.

  • influensa-forkylning-snyt-nasa-200x140Eurocine avslutar studie

    Eurocine Vaccines behandlar den sista patienten i sin pågående kliniska fas I/II-studie på ett nasalt vaccin mot influensa.

  • kliniska-studier-lakare-patient-468x200Många projekt i klinisk fas

    Antalet projekt i klinisk utveckling hos svenska läkemedelsbolag nådde under det gångna året toppnoteringen 144. Det meddelar Sweden Bio i årets pipeline-rapport.

  • Under åren 2007-2015 deltog totalt cirka 12 500 svenska patienter i GSK-finansierade vaccin- och läkemedelsstudier.Prefer – om patienten själv får välja

    Vid godkännande av ett läkemedel ska nyttan av läkemedlet vara större än riskerna för den genomsnittliga patienten. Nu startar projektet Prefer som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut om läkemedel.

  • data-kliniska-diagram-200x140Positivt för Wilson i studie

    Når det primära målet i studie på Wilsons sjukdom och planerar nu en fas III-prövning.

  • patient-läkare-klinisk-studie-468x150Kliniska studier på cancer mer positiva än verkligheten

    Yngre, friskare och mer välutbildade patienter förbättrar resultaten när cancerbehandlingar testas i kliniska studier. Det menar två cancerläkare i en artikel som publicerats i tidskriften JAMA Oncology.

  • Lena Ek. Foto: Joakim BerndesNy samordnare på ESS

    Den 1 december tar före detta miljöminister Lena Ek sig an uppdraget som ny samordnare för European Spallation Source, ESS.

  • euro200x140Tre bolag får EU-pengar

    För första gången har tre svenska life science-bolag fått pengar från EU genom Horizon 2020-programmet SME Instruments.

  • Agnes-Wold-200x140Årets folkbildare: Agnes Wold

    Hon är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och med drygt 23 000 följare på twitter och återkommande deltagande i debatter och artiklar har Agnes Wold blivit en av landets mest kända forskare.

  • Bosse-L-200x140Årets Avslöjare: Bosse Lindquist

    Alla kan bli lurade. Även de som har evidens och vetenskap som yrke. Sedan journalisten Bosse Lindquists dokumentär Experimenten visades på SVT i januari har flera stora institutioner i life science-världen skakats i sina grundvalar och allt ifrågasätts.