DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN LIFE SCIENCE SWEDEN
Artikelns webbadress: http://www.lifesciencesweden.se/jobb-karriar/svart-att-na-nya-marknader/

Svårt att nå nya marknader

Därför lyckas inte bolagen bli framgångsrika efter sin internationalisering

För bråttom och för stor tilltro till riskkapital gör att många små och medelstora bolag har svårt att lyckas utanför Sveriges gränser. Det visar forskning från Handelshögskolan i Stockholm.

En nyligen publicerad undersökning från Tillväxtverket visar att svenska små- och medelstora företag har svårt att lyckas internationationellt. Exporten har inte har ökat på tio år trots en rad olika satsningar från stat och regering.

Angelika Lindstrand är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och har studerat internationalisering av svenska biotech-företag. De passar väl in i Tillväxtverkets bild och är dessutom inte så annorlunda än bolag i andra branscher som man hittills gjort gällande.

– Bland annat har man sagt att biotechbolagen måste komma ut på den internationella marknaden snabbt för att bli framgångsrika. Men då har man bara tittat på hur det har gått för bolagen i början och inte sett hur de har klarat sig över tid, säger hon.

För snart tio år sedan inledde Angelika Lindstrand en studie som följde 14 biotech-företag från Uppsalaklustret under fem år. Syftet var att identifiera vilka faktorer som var avgörande för en lyckad internationalisering. Bolagen i studien skulle alla ha en färdig produkt, export och grundarna kvar i bolaget. Det sista för att forskarna ville studera hur bolaget klarade övergången från innovativ fas till kommersiell.

Olof Berglund är affärscoach inom medtech på Sting, en affärsinkubator som arbetar för att få fram nya tillväxtbolag i Stockholmsregionen och att öka deras internationella konkurrenskraft. Han är också engagerad i bolagens internationalisering och anser att det är bland det viktigaste för ett företags utveckling.

– Internationalisering är a och o. Vi pratar tidigt med företagen att om de vill växa kan de inte arbeta lokalt i Sverige eller Norden utan måste ut på en större marknad.

Han tror att en viktig anledning till att många bolag inte lyckas med sin internationalisering är att det saknas resurser och kunskap. Han efterlyser därför mer stöd från till exempel statliga organ.

– Utan tillskott av kapital går det för långsamt, det tar för lång tid för bolagen att komma ut, säger han.

Men detta är inte vägen att gå, enligt Angelika Lindstrand…

Men detta är inte vägen att gå, enligt Angelika Lindstrand.

– Det vi såg i vår studie var att de som snabbt kom ut på den internationella marknaden inte var de som var framgångsrika i längden.

Bäst lyckades i stället
de bolag som hade ett finansiellt kapital, men som i första hand inte genomförde internationaliseringen med riskkapital, utan med egna medel.

– Dessa företag hade mer begränsade resurser, tog längre tid på sig och tänkte efter mer. Om fokus är att vara lönsam i längden är inte snabbhet till marknaden en framgångsfaktor.

Forskarna fann även en rad andra framgångsfaktorer. Bland annat internationaliserades de bolag som överlevde på sikt stegvis på en marknad i taget och startade inte dotterbolag på en gång. De hade också kunskap om främmande marknader och ett stort och varierat nätverk, både personer att lita på och personer med liknande inställning. Det sista visade sig avgörande.

–  I de företag som inte lyckades var det tydligt att forskarna inte kunde sätta sig in i finansiärernas världsbild. Men om man har valt att starta bolag måste man ha ett vinstintresse och kunna förstå finansiärerna.

De företag som
lyckades med internationaliseringen hade också rutiner för att lära sig av sina misstag och ett starkt kundfokus.

– De hade alla en koppling till kunden och tog in kunden tidigt i innovationsprocessen. Här såg vi att många sitter fast i sitt sätt att tänka och håller för hårt i sitt bolag i stället för att ta in nytt folk och fråga sig vad kunden ha.

Även om det var fem år sedan Angelika Lindstrands studie avslutades anser hon att resultaten gäller även i dag. Den stora skillnaden är att det inte finns lika mycket riskkapital.

– Då var också många fler bolag fokuserade på att dra fram produkten hela vägen medan de i dag i större utsträckning fungerar som innovationsinkubatorer åt stora företag.

Nu håller Angelika Lindstrand på att starta upp en studie i samarbete med universiteten i tyska Mannheim och amerikanska Stanford. Syftet är att jämföra internationaliseringen av svenska, tyska och amerikanska företag.

– Det är väldigt intressant, USA ligger så långt före. På Stanford finns det till exempel inte längre så många startups, i stället säljer man av innovationerna på licenser direkt.

Copyright 2014 Mentor Communication

Tänk på att du själv ansvarar för innehållet i din artikelkommentar som står utanför vårt ansvarigutgivarskap.

SENASTE NYTT

  • Anders-Lönnberg-468x200Lönnberg om EMA: Vi har ett bra erbjudande

    I potten: utländska investeringar, mängder av jobbtillfällen och tusentals bokade nätter på svenska hotell. Igår fattade regeringen beslut om att aktivt arbeta för att EUs läkemedelsmyndighet EMA ska omlokaliseras till Sverige. Ett omfattande kampanjarbete väntar.

  • labb-200-x-140Spago till nästa fas

    Går vidare till regulatoriska studier med en utvald formulering av kontrastmedlet Spago Pix.

  • kliniska-studier-lakare-patient-468x200Många projekt i klinisk fas

    Antalet projekt i klinisk utveckling hos svenska läkemedelsbolag nådde under det gångna året toppnoteringen 144. Det meddelar Sweden Bio i årets pipeline-rapport.

  • pengar_och_forskning482x200Life science prioriterat av regeringen

    Life science är ett högt prioriterat område för den sittande regeringen. Det lyfter stiftelsen Forska Sverige fram i sin årliga statusrapport.

  • Cecilia LunellTrepartsöverläggningar – den viktigaste parten saknas

    Trepartsöverläggningarna bygger på goda intentioner men behöver utvecklas för att fullt ut komma Sveriges patienter till gagn, skriver Cecilia Lunell, kommunikationskonsult på Narva.

  • Under åren 2007-2015 deltog totalt cirka 12 500 svenska patienter i GSK-finansierade vaccin- och läkemedelsstudier.Prefer – om patienten själv får välja

    Vid godkännande av ett läkemedel ska nyttan av läkemedlet vara större än riskerna för den genomsnittliga patienten. Nu startar projektet Prefer som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut om läkemedel.

  • Möte200x140Ska förebygga sjukdomar i EU

    En ny styrgrupp ska hjälpa EU:s medlemsländer att arbeta förebyggande mot kroniska, icke-smittsamma sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och diabetes.

  • pengar-kronor-betala-468x200Vill se prisökning från 0 till 85000

    Ett förslag om höjning av Läkemedelsverkets avgifter väcker oro i branschen, bland annat för hur antalet kliniska studier i Sverige kan påverkas. Störst skillnad blir det för icke-kommersiella studier där avgiften för en ansökan om klinisk prövning enligt förslaget ska höjas från noll till 85 000 kronor.

  • dollar_200x140Skandinavien lockar till sig life science-investeringar

    Totalt har 2,4 miljarder dollar, motsvarande 22 miljarder kronor, investerats i skandinaviska life science-bolag under lite mindre än två år. Det visar en ny rapport från Industrifonden.

  • kompass-468-x-200Målet inte längre viktigast

    Den nationella läkemedelsstrategin ska ta tag i angelägna frågor inom läkemedelsområdet. Men främst erbjuder den en arena för samtal och möten. Life Science Sweden har talat med statssekreterare Agneta Karlsson som leder arbetet och Lif som sitter med i högnivågruppen.