DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN LIFE SCIENCE SWEDEN
Artikelns webbadress: http://www.lifesciencesweden.se/nyheter/hon-har-makt-over-tva-miljarder/

Hon har makt över två miljarder

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, hoppas på tuffare krav på universitetens externa arbete i nästa forskningsproposition.

Med två miljarder kronor att fördela per år och som viktig samtalspartner till näringsdepartementet är Vinnova en myndighet med makt. Uppdraget från regeringen är att se till att Sverige har så kallat effektiva innovationssystem och att forskning som görs i Sverige kommer landet till nytta. Myndighetens generaldirektör Charlotte Brogren formulerar uppdraget lite annorlunda.

- Vinnova bör ha som mål att avskaffa sig själv. Den dagen det är naturligt för forskare att samarbeta med privata aktörer och samhället i övrigt har vi nått vårt mål. Men ännu så länge behövs vi som en kravställare som kräver att forskarna samarbetar för att få anslag, säger hon.

Samverkan, samverkan och ännu mera samverkan. Alla resonemang Charlotte Brogren för kring Sverige och innovationer landar i samma begrepp. Det är vår svagaste punkt i dag, samtidigt som det är avgörande för att klara den internationella konkurrensen.

Hon tar Astra Zenecas nedläggningsbeslut som exempel. Inte det faktum att de valde att lägga ner forskningsanläggningen, det ser hon mer som en konsekvens av att man inte lyckats få fram nya läkemedel och att trycket på lönsamhet blivit tuffare.

Men att Astra Zeneca väljer att lägga sina två virtuella neurovetenskapliga forskningscentra i Boston och Cambridge bör leda till viss svensk självrannsakan.

- Det är väldigt synd att Sverige inte har en sådan miljö att Astra Zeneca valde att lägga någon av noderna här. Men tittar du på miljöerna i Boston till exempel så ser du en helt annan dynamik mellan akademin och företagen och det omgivande samhället än vad du hittar här i Sverige. Forskningspolitiken har varit alltför fokuserad på att få fram nästa Nobelpristagare, men det i sig skapar inte miljöer som är attraktiva för internationella företag. För att nå dit måste vi tänka på ett annat sätt.

Att Sverige, trots åratal av diskussioner kring just denna fråga, inte kommit längre tror Charlotte Brogren beror på felaktiga incitamentsstrukturer.

- I dag är det inte meriterande inom akademin att samarbeta med andra aktörer. Det enda som mäts är antalet publiceringar. Eftersom det tar tid att samverka väljer forskarna att fokusera på sin forskning i stället, trots att vi vet att samverkan på lång sikt gör forskningen bättre.

Resultatet blir att Sverige stänger in sin kompetens i akademin, samtidigt som resten av världen förändras radikalt.

- Vi har varit alldeles för dåliga i Sverige på att förstå vad som händer runt om i världen. Vi har länge kunnat förlita oss på vår kompetens. Men nu växer det fram ekonomier i öst som både har kompetens och en stor hemmamarknad att locka företagen med. Det gör att Sverige måste identifiera var i värdekedjan vi ska vara fortsättningsvis.

Vad det exakt
innebär har Charlotte Brogren själv inget svar på, hon anser inte heller att det är hennes roll att ha det.

- Det är helt olika i olika branscher. Men det händer inte bara inom life science. Det vi på Vinnova kan göra är att stimulera till olika samverkansprojekt där aktörerna gemensamt identifierar sin nisch för framtida konkurrenskraft utifrån de förutsättningar som finns i Sverige.

- Inom life science ser jag till exempel att Sverige borde kunna bli en stark testmarknad för företag i en viss utvecklingsfas. Vi har en liten begränsad population, är hyfsat snabbfotade och har mängder av register. Men det bygger på att alla delar börjar samverka, och inte som i dag håller på att optimera sina verksamheter inom det egna reviret. Stuprören leder till en suboptimering i det stora.

I sitt egna arbete har därför Vinnova börjat ställa allt tydligare krav på dem som söker deras projektmedel.

För att få del av pengarna krävs att man visar på tydliga samarbeten mellan akademi och företag. På samma sätt kan de sätta som krav att andra aktörer går in med kaptital.

- Marknaden måste visa vad det är vi ska satsa på, det ska vi inte gå in och styra från statligt håll. Men vi kan kräva bra samarbeten och strukturer.

På samma sätt resonerar de kring de insatser som nu ska göras efter Astra Zenecas nedläggning i Södertälje.

- Vi är med i flera olika diskussioner om vilka insatser som ska göras. Vi är gärna med och katalyserar de diskussioner som förs och vi kan gå in med visst kapital. Men samtidigt bygger det här på att de aktörer som finns samlar ihop sig och formulerar ett
gemensamt mål. Vi kan vara med och bygga broar mellan till exempel Karolinska institutet och de resurser som nu blir fria på Astra Zeneca, men de måste själva visa vad de vill göra innan vi kan gå in med kapital.

I samma anda vill Vinnova också att regeringen lägger större fokus på universitetens och högskolornas externa arbete i höstens forsknings- och innovationsproposition.

- Vi tycker att basanslagen till universiteten ska fördelas på ett annat sätt. I dag är du i princip garanterat ett visst anslag, men vi tror det är bättre om även basanslagen blir konkurrensutsatta och att fördelningen blir transparent. Bland annat ska det bli tydligt att excellens inte bara handlar om publicerad forskning, utan att det är lika viktigt att visa att man som universitet gör bra ifrån sig i samverkan med resten av samhället. Visar ett universitet eller högskola att de lyckats väl med det bör de få ett större anslag nästa gång, på samma sätt ska anslaget kunna minska om man misslyckas.

I den förra forskningspropostitionen satsade regeringen på 24 strategiska forskningsområden.

Vinnova har utvärderat satsningarna och konstaterar att samverkan inte kommer naturligt inom akademin.

- Vi vet i dag att 80 procent av de medel som satsats på strategiska forskningsområden inte lett fram till några nya samverkansformer. I nästa proposition måste det därför till specifika satsningar på samverkan.

Copyright 2014 Mentor Communication

Tänk på att du själv ansvarar för innehållet i din artikelkommentar som står utanför vårt ansvarigutgivarskap.

SENASTE NYTT