DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN LIFE SCIENCE SWEDEN
Artikelns webbadress: http://www.lifesciencesweden.se/nyheter/uppsala-blir-storst-pa-biologiska-lakemedel/

Uppsala blir störst på biologiska läkemedel

Det råder nybyggaranda på GE Healthcares tomt i Uppsala, där en av världens största anläggning för biologiska läkemedel tar form.

För drygt ett år sedan meddelade GE Healthcare en jättesatsning på proteinläkemedel. 870 miljoner kronor investerar bolaget i anläggningen i Uppsala de kommande tre åren. Investeringen nästan fördubblar den nuvarande produktionskapaciteten för kromatografimedia; produkter som används vid tillverkning av biologiska läkemedel. Biologiska läkemedel används vid behandling av en lång rad sjukdomar som diabetes, cancer och reumatiska sjukdomar och sju av tio av världens mest sålda läkemedel är biologiska.

GE:s anläggning i Uppsala är en av världens största fabriker för tillverkning av produkter inom kromatografi, en separationsmetod som används för att rena fram den aktiva läkemedelssubstansen vid tillverkning av biologiska läkemedel. Lotta Ljungqvist tror att investeringen på 870 miljoner bara är början.

lotta-ljungqvist-ge-helatcare-150x180

Lotta Ljungqvist.

– Vi levererar till en bransch som expanderar, därför behöver även vi expandera. Nu utökar vi produktionskapaciteten för en del av produktlinan men även de andra produktlinorna kommer på sikt att behöva expandera.

Men det är flera byggprojekt och satsningar som pågår hos bolaget i Uppsala. I juni 2016 presenterade regeringen fem samverkansprogram där life science är ett av områdena. Som ett led i satsningen på ökad samverkan investerade GE tillsammans med regeringen och Vinnova 140 miljoner kronor för att bygga en öppen innovationshub som tillgängliggör en produktionsmiljö för industriell uppskalning. Innovationshubben, Bioprocess innovation hub, kommer att fungera som en nationell testbädd för produktion av biologiska läkemedel och GE Healthcare uppför helt nya lokaler för hubben. Här ska bolag och akademin kunna testa produkter i en industriell miljö, något som tidigare inte funnits på den här nivån i Sverige utan har behövt köpas av kommersiella bolag. Något som mindre företag sällan har haft råd med.

– Pengarna räcker till att bygga en industriell testbädd som kommer att ha möjlighet att hysa fem olika projekt samtidigt. Syftet är att stärka svensk life science och möjliggöra för de många små bolag som finns att ta ett steg längre i industriell miljö, förklarar Lotta Ljungqvist.

Bolagen som driver projekt i hubben betalar självkostnadspris och på plats finns personal som kan verksamheten som hjälper till så att verksamheten kommer igång så snabbt som möjligt.

– Ställtiden för bolagen som kommer hit blir kortare på så vis, upplärningsfasen kan kortas avsevärt. Det spar tid och pengar. Bolagen betalar ingen marginal utan bara för det de använder och det är dessa intäkter som ska finansiera verksamheten löpande.

lotta-ljungqvist-ge-bygge-150x180

Lotta Ljungqvist framför det nya bygget.

Intresset för hubben är stort och under första kvartalet 2018 ska verksamheten starta. Även GE kommer att driva egna projekt i miljön. Här kommer till exempel ny teknik för cellodling och proteindelning att testas. Ny utrustning kommer att prövas här så infrastrukturen kommer alltid att hålla högsta kvalitet.

Lotta Ljungqvist byter snart jobb från forskningschef för bioprocessdelen till två jobb: Hon blir vd för nya hubben och ersätter Hans Enocson som vd för GE Norden. Det blir mycket jobb men det är en rolig tid i branschen just nu tycker Lotta Ljungqvist.

– Vi ser nu resultat i behandlingar av all den intensiva forskning som har pågått under många år. Nu börjar innovationerna bli verklighet och påverka människors hälsa på riktigt. Vi som har varit i branschen har vetat att detta har varit på gång men nu har det äntligen nått slutanvändarna, patienterna, och börjat göra nytta.

Och när Lotta Ljungqvist blickar framåt är hon hoppfull:

– Jag brukar säga att man ska hålla sig vid liv de närmaste 10 åren för sedan kommer det att finnas många fler behandlingar mot cancer. Det är de många monoklonala antikropparna som testas just nu och som kommer att nå marknaden framöver.

Vi står inför en framtid där livslängden ökar liksom mängden kroniker, i takt med att dödligheten i många sjukdomar minskar. Utmaningarna stavas inte sällan pengar.

– Jag tror inte att vi är redo, eller har råd, att fullt ut ta klivet till den individbaserade medicinen som det talas mycket om. Jag ser inte att vi har tekniken att lyckas göra den typen av medicin på ett kostnadseffektivt sätt, inte ännu. Däremot tror jag mycket på precisionsmedicin – alltså behandlingar som är utvecklade för en nischad grupp patienter som har en viss variant av en sjukdom. Precisionsmedicinen är ett steg på vägen.

Lyftkranarna reser sig mot himlen i Uppsala och byggstenar mot en ny framtid läggs på varandra. Och satsningarna är nödvändiga menar Lotta Ljungqvist:

– Vi måste satsa, annars blir vi omsprungna av alla andra, för de satsar. Men Sverige är ett bra land att agera i även om kostnadsläget är högt. Här kan vi erbjuda hög kompetens och låg risk och det är värt väldigt mycket.

Copyright 2014 Mentor Communication

Tänk på att du själv ansvarar för innehållet i din artikelkommentar som står utanför vårt ansvarigutgivarskap.

SENASTE NYTT