DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN LIFE SCIENCE SWEDEN
Artikelns webbadress: http://www.lifesciencesweden.se/politik/trepartsoverlaggningar-den-viktigaste-parten-saknas/

Trepartsöverläggningar – den viktigaste parten saknas

Trepartsöverläggningarna bygger på goda intentioner men behöver utvecklas för att fullt ut komma Sveriges patienter till gagn, skriver Cecilia Lunell, kommunikationskonsult på Narva.

Regeringen har gett TLV i uppdrag att utveckla den värdebaserade prissättningen för läkemedel. Ett arbete som myndigheten redovisat i ett antal rapporter. Senast i oktober i år släpptes en om trepartsöverläggningarna, som är en central del i utvecklingen av den värdebaserade prissättningen.

Trepartsöverläggningar innebär en gemensam dialog mellan TLV, landstingen och läkemedelsföretaget för vissa utvalda läkemedelsområden eller för enskilda produkter. Tidigare kunde TLV fatta förmånsbeslut om vissa läkemedel, som trots det aldrig nådde patienterna ute i landstingen. TLV:s och landstingens syn på läkemedlet stämde inte överens, så landstingen slog till bromsen. Trepartsöverläggningarna har därför skapat stora förväntningar hos läkemedelsföretagen. När landstingen är med i processen i ett tidigare stadium finns hopp om en process där läkemedel når patienterna i större utsträckning.

Trots goda intentioner från TLV är läkemedelsföretagen inte helt nöjda med processen. Enligt en förstudie av Vårdanalys upplevs den som krånglig och svår att överblicka. Det är framförallt målen med trepartsöverläggningarna som uppfattas som otydliga. Vad är egentligen syftet? Att få lägre priser på nya läkemedel? Att öka priskonkurrensen för etablerade produkter? Eller är det i själva verket något annat? Det primära målet borde väl vara att skapa den bästa möjliga vården för patienter i hela Sverige?

Det är givetvis ett problem att målet med trepartsöverläggningar är otydligt eller uppfattas olika av respektive part. Om inte alla strävar åt samma håll så riskerar vi att tappa en stor del av effekten. En överhängande risk är att för mycket fokus läggs på pengar och att patienten hamnar i skymundan. Därför kan man undra varför det inte finns någon strukturerad samverkansform med patienterna, trots att det är den viktigaste gruppen.

Även kriterierna för urval av läkemedel till överläggningar upplevs som otydliga. Det är svårt att förutse vilka produkter som ska tas upp för diskussion, vilket är frustrerande för företagen. I praktiken innebär det gemensamma agerandet från landstingen att den svenska marknaden bara består av en kund. Det finns tillfällen när landstingen säger nej till förhandling. Det skulle kunna leda till att globala företag väljer att inte lansera en viss produkt i Sverige – hur bra är det för patienterna?

Varför säger landstingen nej till att förhandla? Det råder osäkerhet på den punkten. Det måste vara tydligt på vilka grunder det blir en förhandling eller inte. Om ett läkemedel uppfyller ett visst antal kriterier kanske det inte ska vara möjligt för landstingen att avböja förhandling? På så sätt får alla en rättvis chans vid förhandlingsbordet.

Det saknas också en tydlig praxis för trepartsöverläggningarna, förutsättningarna ändras från ärende till ärende. Det gör det svårt för företagen att förutse vilka beslut som kommer att tas. Att både urvalet och processen är luddig är ett allvarligt hot mot rättssäkerheten. Det ska inte råda någon osäkerhet kring varför och hur ett myndighetsbeslut har fattats.

Trepartsavtalen är en viktig process, som är baserad på goda intentioner. Men än så länge är den omogen och behöver utvecklas för uppnå målet: att nya innovativa läkemedel ska nå patienterna tidigare. Processen måste bli mer förutsägbar, tydlig och utgå från patienten. Frågan är hur länge vi har råd att vänta och hur långt företagens tålamod sträcker sig?

 

Text: Cecilia Lunell, Kommunikationskonsult på Narva och tidigare utredare på TLV

Copyright 2014 Mentor Communication

Tänk på att du själv ansvarar för innehållet i din artikelkommentar som står utanför vårt ansvarigutgivarskap.

SENASTE NYTT

  • Anders-Lönnberg-468x200Lönnberg om EMA: Vi har ett bra erbjudande

    I potten: utländska investeringar, mängder av jobbtillfällen och tusentals bokade nätter på svenska hotell. Igår fattade regeringen beslut om att aktivt arbeta för att EUs läkemedelsmyndighet EMA ska omlokaliseras till Sverige. Ett omfattande kampanjarbete väntar.

  • labb-200-x-140Spago till nästa fas

    Går vidare till regulatoriska studier med en utvald formulering av kontrastmedlet Spago Pix.

  • kliniska-studier-lakare-patient-468x200Många projekt i klinisk fas

    Antalet projekt i klinisk utveckling hos svenska läkemedelsbolag nådde under det gångna året toppnoteringen 144. Det meddelar Sweden Bio i årets pipeline-rapport.

  • pengar_och_forskning482x200Life science prioriterat av regeringen

    Life science är ett högt prioriterat område för den sittande regeringen. Det lyfter stiftelsen Forska Sverige fram i sin årliga statusrapport.

  • Cecilia LunellTrepartsöverläggningar – den viktigaste parten saknas

    Trepartsöverläggningarna bygger på goda intentioner men behöver utvecklas för att fullt ut komma Sveriges patienter till gagn, skriver Cecilia Lunell, kommunikationskonsult på Narva.

  • Under åren 2007-2015 deltog totalt cirka 12 500 svenska patienter i GSK-finansierade vaccin- och läkemedelsstudier.Prefer – om patienten själv får välja

    Vid godkännande av ett läkemedel ska nyttan av läkemedlet vara större än riskerna för den genomsnittliga patienten. Nu startar projektet Prefer som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut om läkemedel.

  • Möte200x140Ska förebygga sjukdomar i EU

    En ny styrgrupp ska hjälpa EU:s medlemsländer att arbeta förebyggande mot kroniska, icke-smittsamma sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och diabetes.

  • pengar-kronor-betala-468x200Vill se prisökning från 0 till 85000

    Ett förslag om höjning av Läkemedelsverkets avgifter väcker oro i branschen, bland annat för hur antalet kliniska studier i Sverige kan påverkas. Störst skillnad blir det för icke-kommersiella studier där avgiften för en ansökan om klinisk prövning enligt förslaget ska höjas från noll till 85 000 kronor.

  • dollar_200x140Skandinavien lockar till sig life science-investeringar

    Totalt har 2,4 miljarder dollar, motsvarande 22 miljarder kronor, investerats i skandinaviska life science-bolag under lite mindre än två år. Det visar en ny rapport från Industrifonden.

  • kompass-468-x-200Målet inte längre viktigast

    Den nationella läkemedelsstrategin ska ta tag i angelägna frågor inom läkemedelsområdet. Men främst erbjuder den en arena för samtal och möten. Life Science Sweden har talat med statssekreterare Agneta Karlsson som leder arbetet och Lif som sitter med i högnivågruppen.