Fritextsökning
Artiklar per år
Innehållstyper
-
Genterapi botar parkinson om fem år
- Om allt går bra kan vi ha ett läkemedel ute på marknaden om fem år, säger Tomas Björklund som forskar vid Lunds universitet.
-
Inga framsteg utan forskning och utveckling
-
Tydlighet ska ge kvalitet
Regelverket kring medicintekniska produkter skärps i vår. De nya föreskrifterna ska komplettera och förtydliga de gamla reglerna som visat sig vara alltför oklara. En punkt som särskilt lyfts fram är hur den kliniska utväderingen av medicintekniska produkter bör utföras och dokumenteras.
-
Nyupptäckt signalväg aktiverar genuttryck
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat detaljer i signalvägarna, som påverkar cancercellers tillväxt.
-
Svensk forskning förklarar barnlöshet
Nya resultat från Umeå universitet visar på genetiska orsaker till infertilitet.
-
Forskarutbildning för kliniska forskare
Nästan ett år efter förslaget om att starta kliniska forskarskolor för att stärka svensk medicinsk klinisk forskning har fem utbildningar beviljats statliga medel. Det är hälften så många som professor Olle Stendahl föreslog i sin åtgärdsplan till regeringen. Men det är en bra start, anser han.
-
Hur stort är det nya steget mot EU-patent?
-
Nya hedersdoktorer i Lund
En reumatolog, en miljardär och en vårdforskare promoveras till hedersdoktorer i medicin i Lund i år.
-
RNA-skydd i vått och torrt
Genvault lanserar den nya skyddsmatrisen GenTegra RNA.
-
Hallå där Annelie Skafte Persson ...
... vd för Cellectricon, som ligger i patenttvist med amerikanska Fluxion Biosciences. Ni har anmält att det amerkanska bolaget gör intrång på tre av era patent och ett patent som ägs av Gyros och som ni har licens på. Första anmälningen gjorde ni redan i juli 2009.
-
Nyupptäckt kommunikationsväg mellan stamceller och neuroner
Genom att skapa en kanal in i nervcellen kan stamcellerna kommunicera till och rädda sjuka celler i exempelvis hjärnan.
-
Bakterier möjlig behandling mot MS
En forskargrupp vid Lunds universitet har i försök på möss visat att mjölksyrebakterier kan ha en positiv inverkan på multipel skleros.
-
Biolin får internationell försäljningschef
Vijay Gupta har anställts som chef för internatoinell försäljning på medtechföretaget Biolin.
-
Biverkningar mörkas i medicinska tidskrifter
Upp till hälften av de kliniska studier som redovisas i medicinska tidskrifter saknar tillräcklig information om biverkningar. Det visar en granskning av 133 artiklar ur sex av världens mest namnkunniga publikationer.
-
150 000 kronor till diabetesforskare i Lund
Lundaprofessorn Leif Groop får summan för sin forskning på typ II-diabetes. Även Mattias Collin på Lunds universitet får pris för sin forskning.
-
Projekt i Scilifelab ger svar om SLE
- Studien ger helt nya ingångar för att studera SLE hos människor, säger professor Kerstin Lindblad-Toh, som är huvudansvarig för studien.
-
Nytt HPLC system med hög prestanda
Företaget Knauers nya Platinblue är ett UHPLC system som kan arbeta vid tryck på upp till 1000 bar.
-
Hallå där Martin Waleij ...
... vd på Dignitana, som under året har fokuserat på att etablera sig internationellt. Vad innebär era distributionsavtal egentligen?
-
Dubbelverkande enzym skydd mot Alzhemiers
Uppsalaforskare har kartlagt ett enzym som till skillnad från närbesläktade proteiner kan bryta ner båda formerna av skadliga ämnen i hjärnan.
-
Sahlgrenska får ny FoU-direktör
Michael Nilsson har utsetts till chef för forskning och utveckling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
-
Kit för fluorescensdetektion av glutationnivåer
Med sina nya fluorescenskit möjliggör företaget Arbor Assays mätning på glutationnivåer i eukaryota celler.
-
Studie om genreglering krånglar till det
- Vår studie pekar på att man inte kan dra generella slutsatser om förändringar i kromatinstrukturen genom att bara studera vinjäst, säger Pernilla Bjerling som har lett studien.
-
Här är hela listan med de svenska ERC-miljonerna
Totalt har 236 forskare fått pengar från det europeiska forskningsrådet ERC. Tolv av dem kommer att arbeta med sina projekt i Sverige.
-
Bara DNA bättre än bakterievariant
Ofta används bakterier för att aktivera immunförsvaret på medicinsk väg. Forskning från Uppsla universitet visar istället möjligheter med syntetiskt DNA, särskilt i samband med att vissa receptorer blockeras.