23948sdkhjf

Vikingasjukan kan bero på genvarianter från neandertalare

Den så kallade vikingasjukan, som påverkar handfunktionen hos många äldre, kan vara kopplad till genvarianter nedärvda från neanderthalare, enligt en ny studie.

Det är en forskargrupp ledd av Hugo Zeberg från Karolinska institutet och Nobelpristagaren Svante Pääbo vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland som ännu en gång kan presentera nya rön om följderna av den moderna människans kontakt med den förhistoriska människoarten neandertalarna för 60 000 år sedan.

Denna gång handlar det om tillståndet Dupuytrens kontraktur, som drabbar bortemot var tredje man över 60 år i norra Europa. Sjukdomen, som alltså är mycket vanligare hos män än hos kvinnor, börjar ofta med en knöl i handflatan som växer och leder till att fingrar låser sig i ett böjt läge. Benämningen vikingasjukan hänger ihop med att främst personer i norra Europa drabbas.

Neandertalarna fanns redan på plats i Europa och Asien när Homo sapiens lämnade Afrika och kom dit. Arterna kom att blandas med följden att mellan en och två procent av arvsmassan hos människor med rötter utanför Afrika idag kommer från neandertalare.

– Eftersom vikingasjukan sällan ses hos individer med afrikansk härkomst frågade vi oss om genvarianter från neandertalare delvis kan förklara varför människor utanför Afrika främst drabbas, säger Hugo Zeberg i ett pressmeddelande.

Genom att jämföra arvsmassan hos nästan 8 000 personer i USA, Storbritannien och Finland som lider av vikingasjukan med drygt 600 000 friska personer identifierade forskarna 61 genetiska riskfaktorer för att drabbas av sjukdomen. Tre av dem är arv från neandertalare, bland dem både den andra och den tredje viktigaste riskfaktorn.

– Studien belyser hur mötet med neandertalare kan resultera i att vissa sjukdomar särskilt drabbar vissa grupper. Det här är ett fall där mötet med neandertalare resulterat i en ökad risk att drabbas av sjukdom, även om vi inte ska överdriva kopplingen mellan neandertalare och vikingar, säger Hugo Zeberg.

Kartläggning av arvsmassan från utdöda människoarter och de genetiska spår de lämnat gav Svante Pääbo Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2022.

Studien ”Major Genetic Risk Factors for Dupuytren's Disease Are Inherited From Neandertals” har publicerats i tidskriften Molecular Biology and Evolution.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.172