23948sdkhjf

KI:s frysfiasko utrett: En kedja av brister

Det var en kedja av både tekniska och organisatoriska brister som tillsammans orsakade fryshaveriet på Karolinska institutet under julhelgen, då över 47 000 prover förstördes. Det har en intern utredning kommit fram till.

Det hela började när tillförseln av flytande kväve till kryotankarna, där stora mängder biologiskt forskningsmaterial förvarades, stoppades till följd av ett syrenivålarm på förmiddagen den 22 december. Det skedde i samband med ett servicearbete av en extern tekniker.

När arbetet var klart meddelade teknikern att larmet skulle återställas, men detta skedde inte. Därför förblev ventilen stängd och tillförseln av kväve stoppades, enligt rapporten.

SMS och mejl om larmet skickades ut till de telefonnummer och mejladresser som registrerats för detta, och medarbetare i serviceteamet har bekräftat att de mottagit meddelandet om larmet. ”Men eftersom det pågick ett servicearbete vidtogs inga åtgärder”, skriver KI i ett pressmeddelande.

I rapporten framhålls flera oklarheter kring det så kallade fryshotellet, där respektive forskargrupp anses ha haft ett eget ansvar för installation av kryofrysar och för larmen.

– I backspegeln är det tydligt att formerna för drift och förvaltning av fryshotellet byggde på förtroende mellan parterna, och att troligen ett för stort ansvar har lagts på forskargrupperna, säger Matti Sällberg, dekan för KI Syd, i pressmeddelandet.

– Tyvärr har det med tiden resulterat i en otydlighet där den ena handen inte vet eller har frågat om vad den andra gör.

Haveriet upptäcktes den 27 december. De samlingar prover som har då hade förstörts uppskattas bestå av 34 400 biobanksprover, 3 800 prover från djurmodeller, 2 600 prover från cellinjer och 6 300 prover med manipulerade/editerade cellinjer. Materialet hade samlats in under flera decennier.

I rapporten föreslås en rad åtgärder för att få en mer robust frysinfrastruktur på KI med tydligare ansvarsfördelning.

KI:s rektor Annika Östman Wernerson konstaterar i en kommentar att lärosätet behöver ta ett mer samlat grepp kring verksamhetskritiska anläggningar och infrastruktur.

– Det handlar om mandat, ansvarsfördelning, resurser och organisation. Vi ser brister inom alla dessa områden under lång tid, och att det kunde gå så här illa beror på att en kedja av dess brister sammanföll, säger hon.

Den interna utredningen, som leddes av KI:s säkerhetschef Magnus Håkansson, ska nu följas upp med en extern oberoende granskning av Anna Beskow, chef för Uppsala Biobank vid Uppsala universitet. KI:S utredning kommer även att granskas av IVO, polisen och Kammarkollegiet.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063