23948sdkhjf
Logga in eller skapa en prenumeration för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Life Science Sweden
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.
Annons
Annons

H-index etablerat men ifrågasatt – ”Mäter inte originalitet”

H-index spelar en erkänd roll. Men att stirra sig blind på den siffran kan göra att man missar andra viktiga forskare och genombrott, menar Forska Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd.
Annons

Life Science Sweden har nyligen publicerat listor över Sveriges högst rankade forskare inom medicin, molekylär- och mikrobiologi, genetik och immunologi baserat på disciplinärt h-index. Att använda citeringsmått för att mäta en forskares genomslag är etablerat i forskarvärlden, men också omdiskuterat. 

Annons

För att nå ett högt index krävs en stor mängd artiklar och citeringar. Det finns därför en risk att yngre framstående forskare förbises, framhåller Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige, när Life Science Sweden frågar om hur hon ser på citeringsmåttets roll.

– Som ung forskare har du inte hunnit bygga upp någon mängd. En ung forskare kan vara briljant och ha en enda artikel som är helt banbrytande. Det syns inte i indexet, men det kanske förändrar världen.

Annons

Generellt sett är det viktigt att titta på fler parametrar, skapa en mer nyanserad bild och inte enbart utgå från h-index när man exempelvis fördelar medel och resurser, menar hon. Inom life science är exempelvis klinisk forskning avgörande, trots att sådana artiklar sällan får lika många citeringar som grundforskning.

– H-index mäter inte nödvändigtvis originalitet, relevans eller ens kvalitet. Det är nya upptäckter och deras värde som borde få genomslag. En artikel kan vara mer värdefull än hundratals artiklar, säger hon.

Annons

En snabb översyn av rankinglistor baserade på h-index visar att äldre män är överrepresenterade bland svenska toppforskare inom life science. På topp 50-listan över svenska medicinforskare, som Life Science Sweden nyligen publicerat, finns bara fyra kvinnor. 

För att locka fler unga och fler kvinnor in i forskarvärlden tror Anna Nilsson Vindefjärd att samhället behöver bli bättre på att uppskatta akademisk excellens.

Annons

– Vi är duktiga på att visa uppskattning för våra musiker och idrottsmän, vilket är helt rätt. Men varför kan vi inte även visa uppskattning för de som jobbar hårt och excellerar inom det akademiska?, säger hon och fortsätter:

– Om vi vill fortsätta stärka forskningsbasen i Sverige borde vi tydligt visa att, inte minst kvinnor, kommer bli uppskattade om de fortsätter forska. Det är ju en insats som gynnar oss alla i samhället.

Annons
Annons Annons
BREAKING
{{ article.headline }}
0.11|