”AI kan revolutionera life science – men utan tydliga spelregler kan priset bli högt”

Artificiell intelligens är inte längre en teknologisk nisch. Den håller snabbt på att bli ett grundläggande krav i nästan alla roller inom life science. Från upptäckten av nya molekyler till optimering av kliniska prövningar och effektivare produktion förändrar AI redan hur läkemedel utvecklas och tillverkas. Kanske mest betydelsefullt är att tekniken kan förkorta de historiskt mycket långa utvecklingstiderna för nya läkemedel.

Samtidigt kan AI avlasta forskare och specialister från stora mängder administrativt arbete. Automatiserad dataanalys, dokumentation och rapportering kan frigöra tid för det som verkligen driver utvecklingen framåt: strategiskt tänkande, kreativ problemlösning och banbrytande forskning.

Potentialen är enorm. Med hjälp av AI kan vi analysera mycket stora mängder patient- och hälsodata och därmed utveckla mer precisionsinriktad medicin. Tekniken kan också hjälpa oss att hitta nya genombrott i redan existerande data och förbättra diagnostik avsevärt – till exempel inom cancer, där snabbare och mer träffsäkra analyser kan få direkt betydelse för patienters överlevnad och livskvalitet.

Men de stora möjligheterna följs också av betydande utmaningar.

För det första väcker användningen av AI inom hälsosektorn viktiga frågor om etik, integritet och datasäkerhet. Vi arbetar med några av de mest känsliga uppgifter som finns – människors hälsodata. Därför är det avgörande att utvecklingen av AI sker inom tydliga ramar där säkerhet och patienters rättigheter står i centrum.

EU:s nya AI-förordning klassificerar också många AI-tillämpningar inom life science som högrisk. Det innebär omfattande krav på dokumentation, transparens och ansvarsfull användning. Införandet av AI behöver därför ske i nära samverkan mellan företag, myndigheter och arbetsmarknadens parter.

Samtidigt väcker den snabba tekniska utvecklingen frågor om arbetsmarknaden. AI-modeller kan behöva uppdateras redan efter tre till sex månader, vilket riskerar att skapa en projektkultur med korta och otrygga anställningar. Om AI ska bli en styrka för branschen måste vi också säkerställa stabila och hållbara arbetsvillkor för de människor som utvecklar och använder tekniken.

Slutligen finns en geopolitisk dimension. En stor del av den nödvändiga molninfrastrukturen och beräkningskraften kontrolleras i dag av ett fåtal globala – ofta amerikanska – teknikföretag. Om Europa och Norden vill behålla teknologisk och strategisk självständighet inom life science krävs investeringar i egen digital infrastruktur och kompetens.

AI kan bli ett av de viktigaste verktygen för att förbättra vården, utveckla nya behandlingar och stärka life science-sektorn. Men tekniken är inte neutral. Hur vi väljer att utveckla och använda AI i dag kommer att forma både vården, arbetsmarknaden och vår teknologiska självständighet under lång tid framöver.

Därför måste vi inte bara fråga oss vad AI kan göra – utan också hur vi vill att den ska användas.