23948sdkhjf

Forskningsstöd missgynnar kvinnor

Fler män får stöd, och de får i genomsnitt mer pengar. De danska forskningsrådens sätt att fördela pengar förstärker könsskillnaderna i forskningsvärlden, enligt en ny rapport.
Koordinationsudvalget for Forskning har tagit fram den nya rapporten Forskningsråd i Danmark – mangfoldighed og universalisme? Rapporten är en analys av de danska forskningsrådens praxis för att dela ut stöd under perioden 2001-2006, och författare är af professor Heine Andersen, Sociologisk Institut, och Inge Henningsen, före detta lektor vid Institut for Matematiske Fag, båda Köpenhamns universitet. Undersökningen har lagt särskild vikt vid tre faktorer: forskarnas kön, nationalitet och sociala bakgrund, framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Rapportförfattarna har funnit en rad tydliga tecken på att kvinnor systematiskt missgynnas när danska forskningsmedel ska fördelas. Mest orättvist är satsningen Eliteforsk, som delas ut av Det Frie Forskningsråd.

Av de sammanlagt 84 personer som fram till och med 2008 fått ta emot det stora Elitforskpriset eller Ung Eliteforskerpriser är 77 procent män. Och av de som fick stöd, fick männen mest.

Männen fick i genomsnitt 36 procent större anslag än de kvinnliga forskare som beviljades stöd. Skillnaden var extra stor inom tvärvetenskaplig forskning. Där fick männen i genomsnitt 142 procent mer pengar än kvinnor. Inom teknik och naturvetenskap var skillnaden mindre, men männen fick fortfarande mer pengar än kvinnorna, 60 respektive 28 procent.

En liten grupp vinnare fick ta emot en proportionerligt mycket stor andel av de totalt sju miljarder danska kronor som fördelades ut av de danska forskningsråden 2001-2006. 56 av nästan 8 000 sökande fick dela på 1,3 miljarder kronor, nästan tjugo procent av den totala summan pengar.

Däremot verkade inte social bakgrund påverka fördelningen av forskningsmedel i Danmark, även om antalet sökande från icke-akademiska hem var väsentligt färre än ansökande som växt upp i ett akademikerhem.

- Det danska forskningsrådgivande och finansierande systemet arbetar på ett sätt där man framför allt vill säkra att kvalitet och excellent forskning tillgodoses, kommenterar Klaus Bock, ordförande i Koordinationsudvalget.

- Forskningsråden består av oberoende internationellt erkända forskare, som uteslutande värderar ansökningar på en faktabaserad grund. Det är forskningsrådens främsta uppgift att se till att pengarna fördelas på de projekt och forskare, som kvalitetsmässigt är de yppersta inom sitt område, och kan mäta sig med den bästa internationella konkurrensen. Men det är självfallet ett problem, om systemet bidrar till att bevara eller förstärka orättvisor, säger Klaus Bock.

Rapporten är framställd utifrån data från danska Forsknings- og Innovationsstyrelsen som samkörts med uppgifter från Danmarks Statistik.

Klicka här för att läsa hela rapporten! Rapporten öppnas i ett eget fönster.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078