Synkrotronljus viktigt för life science
- Utvecklingen är ändå bara i sin början. Nya synkrotronljusanläggningar poppar upp som svampar i Europa, säger Olof Hallonsten som nyligen har disputerat i ämnet.
Anläggningarnas betydelse för life science har också ökat enligt studien. Den globala Protein Data Bank, som samlar kartlagda proteiner i en databas, ökade sitt innehåll från 971 proteiner 1995, till 6 333 stycken förra året. Den andel proteiner som är strukturerade med hjälp av synkrotronljusanläggningar ökade under samma period från 17 procent till drygt 80 procent.
- Men för många kemister och biologer har inte de stora acceleratoranläggningarna samma symboliska betydelse som de har och har haft för fysiker. Biologerna ser dem bara som en teknik bland många andra, säger Olof Hallonsten som har skrivit avhandlingen vid Lunds universitet.
CERN i Schweiz , Maxlab i Lund, ESRF i Grenoble och andra liknande anläggningar har dock, enligt Olof Hallonstens forskning, gått från att vara ett fysikfenomen till att bli en resurs huvudsakligen för life sciences.
- Politiskt sett är det starkt motiverat att använda anläggningarna till life science-forskning idag, säger Olof Hallonsten.
När tekniken var ny såg det däremot annorlunda ut, dels därför att den inte var helt anpassad för biologers behov, men mycket beroende på forskarnas inställning, enligt Olof Hallonsten.
- Under kalla kriget kopplades partikelfysik till kärnkraft och militära möjligheter, vilket plötsligt gjorde den forskningen politiskt motiverad. Idag studeras cellers uppbyggnad och forskare kartlägger proteiner. Forskningen knyts nu till klimatproblem eller cancermediciner, men det är samma typ av politiska motiv som gör att vi bygger de här anläggningarna nu som då, säger Olof Hallonsten.
