23948sdkhjf

Ledarskap idag för tillväxt imorgon

Sverige är ett litet land med en ekonomi till största delen beroende av export. Under den globala finanskrisen har handeln blivit än mer betydelsefull för svenska företag och medborgare. Den framtida tillväxten är nu beroende av våra företags möjligheter att göra nya idéer och uppfinningar vinstdrivande. Där finns också en stark koppling till det politiska ledarskapets intentioner.

För några år sedan i en rapport från Goldman Sachs förutsågs de tre största ekonomierna år 2050 vara Kina, USA och Indien. Redan 2020 kommer Indien ha gått om den gamla supermakten Storbritannien. År 2050 skulle BNP per capita ge en genomsnittsindier en levnadsstandard precis under den nuvarande nivån i Sverige. Det är inte längre möjligt att leva på gamla meriter, varken i Sverige eller någon annastans.



Bilindustrin står inför en ny framtid
med nya utmaningar. När den politiska oppositionen föredrar att spendera skattebetalarnas pengar på att köpa svenska biltillverkare vill jag fokusera på framtidstron och kraften i den kunskap vi har i mänskliga resurser. Till exempel, varför skulle inte Trollhättan kunna bli ett världsledande center för miljökunskap?

Förra året accepterade vi i riksdagen den största forsknings- och utvecklingspropositionen någonsin. I propositionen, som utgörs av 15 miljarder kronor på fyra år, ligger fokus på medicin, teknik och klimat. Investeringar i växande bioteknikföretag är betydande för den svenska framtidens inflytande i världen och kan bidra till europeisk slagkraft globalt.

Under det svenska EU-ordförandeskapet kan vi vara stolta över arbetet med en restriktiv och ansvarsfull budget och för att ha tagit de första stegen ut ur den globala ekonomiska krisen. Vi har nått en överenskommelse för ett europeiskt patentsystem och har jobbat för att möjliggöra bättre rörelsefrihet för tjänster och småföretag. Europa behöver komma starkare ur krisen för att kunna stå sig i en globaliserad värld. Därför finns det mycket kvar att göra.

Den största budgetposten är relaterad till jordbruket. Med bättre politik samt anpassning till marknadsekonomi och global förändring istället för subventioner för att behålla nuvarande system, borde mer pengar investeras i forskning, utveckling och utbildning. Bara de kortsiktiga mjölksubventionerna som har introducerats de senaste månaderna utgör samma kostnad som ungefär 10 000 universitetsplatser på tre år. Vilken skillnad och vilka nya möjligheter skulle detta kunna innebära?

Efter den ekonomiska krisen diskuterar nu Europa sin framtid och strategi för konkurrenskraft i världen. Investeringar i forskning och möjligheter för innovations- och tillväxtföretag för att nå Europas 500 miljoner invånare borde stå först på agendan för riktiga jobb och konkurrenskraft. Den investeringen idag är morgondagens tillväxt.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109