Hårda regler för socialt snack
Sociala medier krockar lätt med life science-branschens regelverk. Men företagen kan effektivisera sina affärer och rekrytera duktiga forskare om nätverken används rätt.
– Vi lever i ett transparent samhälle i dag. Många företag, i synnerhet inom life science, måste lära sig att använda det till något positivt i stället, säger Peter Mattsson, kommunikationskonsult, som tidigare jobbat på bland annat Amersham i Uppsala.
Peter Mattson och kollegan Ehsan Nasari menar att life science-branschen sällan använder sociala medier eller inte gör det på rätt sätt. Genom att inte inkorporera sociala medier i arbetssättet riskerar företagen att gå miste om de bästa unga talangerna samtidigt som man missar att effektivisera arbetsmetoderna. Peter Mattsson, som själv har en bakgrund inom life science, gissar att det beror på att många i branschen är naturvetare, människor som tänker kring orsak och samband, inte förståelse.
– Naturvetare ställer höga krav på evidens för att tro på något. Och branschen präglas av affärshemligheter och sekretess, det finns en rädsla över hur informationen sprids helt enkelt, säger Peter Mattsson.
Annika Lidne är delägare i Disruptive Media som är specialiserade på sociala medier. Hon menar att tydliga regler för till exempel bloggande gör att företagsledningar inte behöver oroa sig för att hemlig information läcker ut.
– Det finns ju börs-vd:ar som bloggar och måste ta hänsyn till börsens regler kring informationsspridning. Man kan ändå delta i ett allmänt samtal kring ett visst forskningsområde, säger Annika Lidne.
Hon hävdar att konservativa branscher som life science står inför två stora utmaningar: att skapa arbetsplatser som främjar öppenhet och dialog och att uttnyttja sociala mediers möjligheter att jobba med andra människor utanför det egna företagets väggar, så kallad crowdsourcing. Hon tar ett amerikanskt bolag som exempel. De erbjuder journalsystem för mindre vårdenheter i stort sett gratis över webben. I gengäld kan de sälja den anonymiserade patientinformationen som samlats i deras journaler.
Ett annat förbättringsområde för sociala medier är kunskaps-överföring där de – använda på rätt sätt – kan förenkla dokumentering av kunskap. Det är ju, som bekant, sällan medarbetare har tid med sådant.
– Om man använder den befintliga arbetsprocessen blir det enklare. Ta ett beslut att allt som skrivs och görs ska göras direkt i en Wiki. På så sätt blir arbetet sökbart och återanvändningsbart direkt, säger Annika Lidne.
Ett i Sverige ännu ganska okänt utvecklingsområde är mötesplatser för patienter. Det är ett sätt att kringgå förbud för reklam mot läkemedel samtidigt som pharma-bolaget aktivt kan ta del i diskussionerna bland patienterna och på så sätt få uppdaterad information om patienternas önskemål och krav.
På så sätt skapar läkemedelsbolaget en trovärdig relation till sina kunder.
– Detta är något som sker i alla branscher. Vi lyssnar hellre på någon som rekommenderar något än tar till oss ett ytterligare reklambudskap, säger Annika Lidne.
