"Systemproblem i svensk forskningsfinansiering"
Inom helt nationell forskning har grannländer som Danmark och Nederländerna ökat citeringsgraden, medan det inte har varit någon förbättring alls i Sverige. - Det tyder på ett generellt systemfel, säger utredaren på Vetenskapsrådet, Staffan Karlsson.
- Då anstränger sig forskarna lite extra och det ger också högre citeringsgrad, säger Staffan Karlsson, enhetschef på Enheten för statistik och analys på Vetenskapsrådet.
Det som har hänt de senaste åren är att i framför allt Danmark har citeringar på publikationer gjorda av heldanska forskarlag ökat drastiskt. Detsamma gäller i Nederländerna och Schweiz för rent nationella forskargrupper.
- Det är många som är förvånade över detta och här halkar Sverige efter. De nationella publikationerna är det som huvudsakligen drar ner Sveriges medelvärde i studien.
Sveriges oförmåga att hänga med i utvecklingen tyder på ett övergripande systemproblem, enligt Staffan Karlsson. Om problemet ligger i principerna för hur forskningspengar används i landet, den faktiska fördelningen av pengar eller kanske hur personalresurser används kan han däremot inte svara på.
- Syftet med våra studier är ju att ge makthavarna en faktabakgrund att fatta beslut utifrån, säger han.
Slutsatsen att det handlar om ett problem i själva forskningssystemet bygger bland annat på det faktum att problemet med låga citeringstal hos rent svenska forskarlag finns inom alla undesökta områden.
- Problemet är spritt över flera ämnesområden och universitet i Sverige och därför tyder det på ett mer generellt systemproblem. Och det handlar inte om att finansieringsnivån är för liten - pengar till forskning per capita är bra i Sverige, säger Staffan Karlsson.