OPT, har forskare på Umeås och Köpenhamns universitet lyckats avbilda hela bukspottkörteln. I avbildningarna syns de insulinproducerande cellerna, de Langerhanska öarna, hos möss. Avbildningstekniken bygger på användning av vanligt ljus. Tekniken ger forskarna information om både fördelning och mängd insulinproducerande celler i bukspottkörteln.
de använda för att studera den autoimmuna processen när kroppsegna celler invaderar bukspottkörteln och förstör de insulinproducerande cellerna, alltså vid typ I-diabetes. Studien visar att de grupper av celler som sitter långt in i organet är mer motståndskraftiga och har bättre tillväxtförmåga som kompenserar för en autoimmun attack. De mer ytliga cellgrupperna, öarna, bryts ner snabbare.
vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, och professor Dan Holmberg vid Köpenhamns universitet ser möjligheter att använda avbildningstekniken för att studera hur genetiska och epigenetiska faktorer bidrar till diabetesutveckling. De tror också att bilderna kan användas för att utvärdera effekten av behandlingar mot typ I-diabetes.
Artikeln Quantification and 3D-imaging of the insulitis-induced destruction of β-cells in murine Type 1 Diabetes publiceras i tidskriften Diabetes.
BREAKING