Självlärd entreprenör
Kommersialisering. Det var många som tyckte att Sarah Fredriksson var naiv när hon som nybakad doktor bestämde sig för att starta ett nanoteknikföretag. Hon kunde ingenting om att driva bolag men i dag lever hon på sin egen forskningsidé.
– Det kändes för bökigt att flytta iväg med en liten bebis. Samtidigt var jag nog lite besviken över att forskarkarriären blev lagd på is, men jag tänkte att jag skulle ta upp den sen igen, säger Sarah Fredriksson.
Under tiden tog hon jobb hos en tidigare kollega från universitetet, Dario Kriz, som nu drev sina idéer vidare i företaget European Institute of Science, Euris, på Idéon i Lund. Hennes uppgift var att gå igenom patent för magnetiska nanopartiklar inför Euris patentansökan. Eftersom Sarah Fredriksson arbetat mycket med transfektion under sin doktorandtid började hon fundera. Idén gick ut på att få de magnetiska partiklarna att fästa på celler med hjälp av ett protein, och sedan lägga på ett magnetiskt fält som värmer upp partiklarna. Värmen skulle smälta ett litet hål i cellmembranet så att partiklarna med DNA kunde ta sig in. Dario Kriz tyckte att det var ett strålande förslag.
– Du borde ta patent på det och bilda ett bolag sa han. Och jag tänkte att ja, varför inte?
Att hon gav sig på att starta ett bolag utan att kunna något om vare sig ekonomi eller marknadsföring skyller hon lite skämtsamt på tidsandan. Itentreprenören Jonas Birgersson och hans första bolag Framfab var på uppgång och på Idéon bubblade det av framtidstro och förhoppningar för den då nyfödda biotech-industrin.
– Jag såg inte svårigheterna och det var en del i min omgivning som log lite åt min naivitet. Men jag tänkte att jag har ju inget att förlora, om jag inte provar så får jag ju aldrig veta om det hade gått eller inte.
2007 kom Genovis första produkt, de magnetiska transfektionspartiklarna, ut på marknaden. I dag har bolaget sex anställda i Lund och tre i dotterbolaget Eijdo research i Malmö. Bolagets främsta produkt i dag är nanopartiklar för märkning av stamceller och transplanterade cancerceller. Utöver nanopartiklarna säljer bolaget också enzymkit som används för att klyva och designa antikroppar, liksom en tjänst för avbildning av smådjur med
magnetresonanskameri vid prekliniska studier. Produkterna finns på marknaden i Europa, USA, Korea och Singapore och omsättningen uppgick förra året till en miljon kronor.
– Det är väldigt speciellt när ett så litet företag gör framsteg eftersom vi är en så sammansvetsad grupp.
Hon minns särskilt den gången de fick råd att köpa in ett nytt mikroskop och en av medarbetarna blev så fascinerad av arbetet att han glömde gå hem på kvällen. Sittande i ett mörkt rum glömde han helt enkelt bort tiden och kunde knappt tro sina ögon när han såg att klockan var tio på kvällen och inte fem på eftermiddagen som han trodde.
– Det är fantastiskt med så engagerade kollegor, och det behövs. I det lilla bolaget måste alla vara beredda på att göra lite av varje. Alla på Genovis kan göra allt som behövs i bolaget, från att tömma
papperskorgar till att hålla presentationer om bolagets teknik.
Att det är mer av en livsstil än ett jobb att driva företag har Sarah Fredriksson blivit varse. Många gånger är det ganska ensamt och humöret har gått mycket upp och ner beroende på hur det gått för företaget, berättar hon. Men hon ångrar ingenting.
– Jag hade gjort saker och ting annorlunda om jag hade bildat bolag i dag, men jag hade definitivt gjort om det.
Bland annat hade hon försökt komma längre med den tekniska idén och stärkt bolaget strategiskt innan hon släppte in aktieägare i företaget, eftersom det kräver mycket resurser att kommunicera med ägarna på ett bra sätt. Eftersom det tar tid att bygga ett bolag som Genovis så kräver det också mycket tålamod från ägarna, menar Sarah Fredriksson. Hon hade även tagit in en erfaren säljare eller affärsutvecklare från dag ett för att kunna bedöma marknaden för produkt bättre.
– Jag hade också fört en dialog med kunderna på ett mycket tidigare stadium. Det är först när de får testa produkten live som man får se vad den går för och hur behovet egentligen ser ut.
Precis som många andra småbolag efter den ekonomiska krisen behöver Genovis omedelbar finansiering och planerar ännu en nyemission i vår.
– Det är lite som att försöka klättra på en klättervägg. Vi har gett oss den på att komma hela vägen upp, men rätt vad det är så hänger man i en arm och måste snabbt välja en annan väg och ett nytt fäste. Om vi inte får in hela emissionen måste vi anpassa våra kostnader och samtidigt prova andra finansieringsformer. Det finns alltid mer än en väg framåt och när vi nu kämpat så här långt ska vi klara oss hela vägen i mål, säger Sarah Fredriksson.
