Bolag söker akademisk hjälp
Big pharma-bolagen söker alltmer efter samarbete med akademin. Anledningen är svag egen forskning och en redan dammsugen pipeline hos biotech-bolagen.
Stockholm Brain Institute på Karolinska Institutet är kanske det största etablerade samarbetet mellan ett större läkemedelsbolag, Astrazeneca, och svensk forskning. Men det lär inte bli det sista. Enligt Hans Boström på Merck lägger läkemedelsbolagen ett allt större fokus på att hitta intressant akademisk forskning. Trenden konfirmeras av Ola Flink, vd på Karolinska Innovations, som jobbar med att kommersialisera forskningsprojekt.
–Det finns ett klart ökat intresse från big pharma att ha kontakter med den akademiska forskningen i någon fas, säger Ola Flink.
Ola Flink menar att de stora läkemedelsbolagen ofta har väldigt bra koll på vilken forskning som bedrivs inom akademin men att en del forskare har för stora förväntningar på vad intresset från big pharma kan resultera i.
–Det är ju inte så ofta det blir någon affär, de är ju ofta ute och kollar, kollar och kollar igen, säger Ola Flink.
Rune Fransson, chef för Näringslivsenheten på Karolinska Institutet, fungerar som länk mellan stora läkemedelsbolag och forskare. Ofta är big pharma ute efter samarbete med duktiga KI-forskare eller specifika forskningsområden.
Rune Fransson hoppas och tror på strategierna om ökat samarbete mellan industri och akademi men har inte riktigt sett någon större förändring.
–Det jag märker är att big pharma i större utsträckning än tidigare vill att forskningen ska fortsätta inom akademin. Tidigare köpte man loss forskningsresultat, men nu ska de vara kvar inom akademin tills projektet är mera moget, säger Rune Fransson.
Han menar att attityden hos de akademiska forskarna generellt är positiv till samarbete med stora läkemedelsbolag. Förutsättningen är förstås att arrangemanget är transparent.
–Däremot vill forskarna inte styra om forskningen för industrins skull, de utför sin forskning och så får industrin se vad den kan ge. De vetenskapliga principerna väldigt fasta, säger Rune Fransson.
Frågan är dock om inte det finns dubier i forskarsamhället – varför ska akademin finansiera forskning som skapar vinster för kommersiella bolag?
–Det kan säkert finnas de som är kritiska men hos de flesta är ändå grundinställningen att även akademisk forskning ska komma patienterna tillgodo. Och akademin kan inte tillverka och marknadsföra läkemedel.
