Arktiskt Alzheimersläkemedel
Arktisk mutation gav ledtråd till Bioarctics Alzheimersläkemedel. Företaget arbetar dessutom på en metod som kan hjälpa patienter med ryggmärgsskador. Konkurrensen? Väldigt liten, enligt bolagets vd.
År 1992 upptäckte Lars Lannfelt och hans kollegor vid Uppsala universitet den svenska mutationen - en förändring av DNA som gav en Norrländsk familj en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. Mutationen sitter i genen som kodar för amyloid prekursor protein, APP, och leder till ökad bildning av proteinet β-amyloid, Aβ, i hjärnan. Stora mängder Aβ medför i sin tur tidig debut av Alzheimers sjukdom eftersom proteinet klumpar ihop sig och bildar amyloida plack. Denna upptäckt satte Aβ protein i fokus för forskarnas fortsatta arbete med att kartlägga orsakerna till sjukdomen.
Nästan ett decennium senare, år 2000, upptäckte Lannfelt ytterligare en svensk familj som också hade en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. De bar på en annan mutation, kallad den arktiska mutationen. Genom att studera dessa patienter upptäckte forskarna att det inte var de amyloida placken som orsakar sjukdomen, utan snarare ett förstadium till plack som kallas protofibriller som är giftiga och dödar nervcellerna i hjärnan.
Resultaten gav upphov till två idéer: Att utveckla ett vaccin mot Alzheimers sjukdom som består av protofibrillformen av Aβ och att utveckla antikroppar som kan ta eliminera de giftiga protofibrillerna.
För att utforska dessa idéer och förhoppningsvis skapa en produkt, grundade Lars Lannfelt och hans kollega Pär Gellerfors företaget Bioarctic 2003. Idag har bolaget 23 anställda, alla samlade i kombinerade kontors- och laboratorielokalerna i Stockholm. Vaccinet är fortfarande i tidig utveckling, men antikroppsprojektet har kommit en bra bit på väg. Den teknik som utvecklats inom Alzheimersprojektet kan också användas för att utveckla antikroppar mot andra neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och demens, två andra områden som Bioarctic arbetar på.
Pär Gellerfors
- Det tog oss fem år att utveckla Alzheimersantikroppen, men det bara tog oss sex månader att hitta antikroppen mot Parkinsons så det är tydligt att vi har lärt oss mycket under resans gång, säger Pär Gellerfors.
För att skapa teurapeutiska antikroppar för behandling av Alzheimers sjukdom injicers protofibriller i möss. Därefter tas mjälten bort och används för att utvinna antikroppsproducerande celler. Cellerna screenas för att hitta dem som producerar antikroppar med högst affinitet för protofibrillerna. Av de miljontals celler som tas från en musmjälte, är det bara ungefär en på tusen tillverkar en användbar antikropp. Försök har visat att när dessa antikroppar injiceras i råttor som lider av en Alzheimers-liknande sjukdom, binder de till protofibrillerna och hjälper på så sätt fagocyterande celler i hjärnan att rensa bort de skadliga placken.
Bioarctics tredje projekt , en metod för att behandla ryggmärgsskada, bygger på forskning som gjordes på Karolinska Institutet under 1990-talet. Forskare lyckades då få nervtrådar i ryggmärgen på råttor att växa ihop efter att de hade varit helt avskurna. När de transplanterade perifera nerver till ryggmärgen tillsammans med en tillväxtfaktor, återhämtade sig råttorna och återfick rörligheten i bakbenen som blivit förlamade då nervtrådarna skars av. De perifera nerverna fungerar helt enkelt som en mall för nerverna i centrala nervsystemet att växa på och få kontakt med varandra.
Bioarctic inlicensierade projektet 2008 och har nu utvecklat en anordning som leder nervcellerna att växa i rätt riktning. Enheten innehåller också tillväxtfaktorn och är biologiskt nedbrytbar. En månad efter operationen är enheten helt borta. Bioarctic har flera patent för produkten och de prekliniska studierna är mycket lovande enligt Pär Gellerfors. Nyligen fick tekniken Orphan Drug-status från EMA och planen är att starta kliniska prövningar inom ett år. Förhoppningen är att kunna hjälpa patienter med allvarliga ryggmärgsskador där det inte finns någon behandling idag.
- Vi är det enda företaget, så vitt vi vet, som utvecklar en behandling för ryggmärgsskador där nerverna är helt avskurna, säger Pär Gellerfors.
Bioarctics affärsstrategi är att utföra forskning fram till Proof of Concept och sedan utlicensiera projektet till något läkemedelsbolag. Pengarna från licensavtalen återinvesteras sedan i Bioarctics egna projekt. Under 2007 utlicencierades till exempel Alzheimer-antikroppen till bolaget Eisai.
Parkinsonprojektet ser också lovande ut just nu och Bioarctic ska snart inleda licensförhandlingar kring projektet. Förtaget har även projekt inom andra, ännu hemliga, sjukdomsområden på gång.
- Konkurrensen är inte så hård, eftersom våra behandlingar är unika. Vi var också väldigt tidiga på det här området och har ett bra försprång jämfört med de företag som börjar närma sig området nu.
- Om fem år tror jag att vår Alzheimersantikropp kommer att finnas på marknaden, säger Pär Gellerfors.
