Professorer rasar mot ett centralstyrt KI
Ett centralstyrt KI är ett hot mot det medicinska universitetets globala position och strider mot regeringsformens krav om opartiskhet i statlig verksamhet, menar ett dussin professorer vid Karolinska Institutet. Rekryteringar och uppsägningar har inte heller blivit skötta på rätt sätt, menar de.
- Jag skulle önska att Karolinska institutet hade en fakultet där professorerna har rösträtt och att viktiga strategiska beslut ska diskuteras bredare, säger Nils-Göran Larsson, professor i Mitokondriell genetik och en av författarna bakom debattartikeln.
Den utredning som Karolinska institutet beställt inför en kommande omorganisation menar att professorerna och forskarna ska ställas inför ultimatumet "KI:s way or the highway" och menar att de som är kritiska till organisationsformen bör söka sig någon annanstans.
- Det är oroväckande att sådana tankar får förekomma och att ett medicinsk universitet ska styras som ett företag, säger Nils-Göran Larsson. När jag började på KI för tio år sedan så kunde forskarna ansöka om stora forskningsanslag direkt. Nu går det mesta via universitetsledningen vilket kräver att forskarna är politiskt korrekta och har god kontakt med ledningen, något som inte borde vara viktigt för forskningen.
Nils-Göran Larsson
Professorerna uttrycker också kritik mot hur KI-ledningen sagt upp dekaner som valts demokratiskt av lärarkåren. I mars sparkades Karl Tryggvason från sin post som dekanus för forskningen vid Karolinska institutet efter att han kontaktat kommittén som utsåg vem som skulle tilldelas Distinguished Professor Awards. Han anklagades för att ha påverkat tilldelningen av anslaget och avskedades därefter. Även Jan-Olov Höög, tidigare dekanus för grundutbildningen, tvingades avgå efter att Karolinska institutet förlorat examensrätten för sjuksköterskor. Examensrätten försvann på grund av problem som fanns redan innan Jan-Olov Höög blev tillsatt, enligt professorena.
Rekryteringar av rektor , konsistoriet och ersättare till de avskedade dekanerna har inte heller skötts i enlighet med regeringsformens krav om opartiskhet i statlig verksamhet, menar professorerna. De nya dekanerna, och även prefekter, utses numer utan att rådfråga fakulteten.
- Klimatet på Karolinska institutet är auktoritärt och forum för kritisk debatt saknas, menar Nils-Göran Larsson. Många är rädda för att säga vad de tycker i rädsla för repressalier, som i fallet med Tryggvason.
Nils-Göran Larsson är verksam vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet och anser att rekryteringen av en ny chef till institutionen kört över professorna som är verksamma där.
- På institutionen var alla eniga om en kvinnlig kandidat som var lämplig för chefspositionen. Rektor vägrade att utse personen med hänvisning till att hon inte hade tillräcklig administrativ erfarenhet. Detta beslut är mycket märkligt eftersom personen i fråga hade betydande administrativ erfarenhet från Cancerfonden. Det nekande beslutet togs över våra huvuden, menar Nils-Göran Larsson.
Nils-Göran Larsson är också en av tre direktörer vid forskningsinstitutet Max Planck Institute for biology of ageing i tyska Köln där beslutsfattandet sker på annat sätt.
- Vi som är direktörer för forskningsinstitutet roterar på chefspositionen så att det blir en ny chef vartannat år, vilket motverkar korruptionen som brukar uppstå då en person är på en chefsposition för länge, säger han.
Kölns universitet fattar beslut efter en annan demokratisk modell.
- På universitetet har de ett parlamentariskt styre där professorerna på den medicinska fakulteten väljer ut 16 representanter som efter diskussioner och omröstning tar beslut i större frågor. Dekanen tar där endast beslut i brådskande frågor, säger Nils-Göran Larsson.
