De får högst forskningsbidrag av Vetenskapsrådet
Jan Nilsson, Leif Groop och Jonas Frisén ska driva de projekt som fick högst bidrag i årets bidragsutdelning inom medicin och hälsa.
- Vi ska ta fram nästa generations immunmodulerande behandling och diagnosverktyg för att följa effekten av behandlingen samt se vilka patienter som är i störst behov av behandlingen, säger Jan Nilsson.
Projektet General and targeted approaches to unraveling the molecular causes of type 2 diabetes ska drivas av Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid Lunds Universitet. Projektet får 11 miljoner kronor fördelat över en femårsperiod.
- Vi vill identifiera nya genvarianter som ökar risk för typ 2-diabetes i stora familjer med så kallade nästa generations sekveneringsteknik. För första gången ska vi skapa en atlas över hur genvarianter påverkar genuttryck i bakspottskörtelns hormonproducerande celler, de Langerhanska öarna, säger Leif Groop.
- Vi ska också beskriva de molekylära mekanismer kring hur den viktigaste typ 2-diabetesgenen, TCF7L2, ökar risken för sjukdomen. Och undersöka tarmhormonet GIP:s roll vid uppkomst av typ 2-diabetes och diabeteskomplikationer, bland annat undersöka om GIP är involverad i den dramatiska förbättring i diabetestillstånd som man kan se efter fetmakirurgi, avslutar Leif Groop.
Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet, ska leda projektet Characterization and utilization of adult neural stem cells. Friséns forskarteam får 10,7 miljoner kronor under en femårsperiod.
