Regelkrångel hindrar industrin
42 procent av läkemedelsindustrin menar att regler och restriktioner är det största hotet mot framgångar på den svenska läkemedelsmarknaden.
– Avtalet kom till för att få bort misstankar kring bjudresor och frikostiga gåvor men har också fört med sig att industrins företrädare inte alltid vet hur de ska förhålla sig till sjukvården, säger Anders Blanck, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen, LIF.
Även granskningen av hur marknadsföringen av läkemedel går till kritiseras av läkemedelsindustrin.
– Det är strängare regler för marknadsföring av läkemedel än för produkter som inte har en direkt påverkan på människors hälsa. Men det handlar om patientens bästa och att vi inte vill att de ska bli lurade, förklarar Lena Björk, direktör för Utredning och regulatorisk administration på Läkemedelsverket.
Enligt undersökningen känner branschen sig hindrad i processen att få nya läkemedel godkända. Tidigare räckte det att företaget kunde visa upp en effekt av ett läkemedel. Idag är kraven högre.
– Idag finns det ju redan behandlingar för det mesta och då måste företagen ställa effekten i relation till andra läkemedel och deras effekter. Företagen satsar då ofta på att få bättre effekt än standardbehandling i vissa patientgrupper, och riktar då in sig på smalare indikationer. Och det kostar oftast lika mycket att utveckla ett läkemedel som är effektivt i en patientgrupp på 300-400 patienter som det gör att utveckla ett blockbuster-läkemedel, säger Anders Blanck.
Enligt Lena Björk finns det inget lagkrav på att ett nytt läkemedel, för att godkännas, ska ha visats ha bättre effekt än ett tidigare godkänt. Inför godkännande gör de en nytto-riskvärdering av läkemedlet ifråga, utan att värdera om det är lika bra eller bättre än det befintliga.
Hon menar att ett nytt läkemedel ofta har en annorlunda effektmekanism eller en annorlunda biverkningsprofil som gör att det kan vara ett komplement i vården utan att det för den skull kan bedömas vara ”bättre”.
Mot den bakgrunden skulle en bedömning av lika bra eller bättre vara mycket svår att göra.
Som lök på laxen förändrades subventionssystemet under 2002. För att läkemedlet ska komma in i systemet krävs att företagen nu visar upp data som påvisar att läkemedlet är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv. Enligt Anders Blanck innebär detta att företagen måste genomföra en extra procedur för att läkemedlet ska nå ut till fler.
Det är självklart så att läkare hellre väljer att skriva ut läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet till patienter än de läkemedel som står utanför, säger Anders Blanck.
En tredjedel av dem som deltog i undersökningen tar upp finansiering av forskningen som ytterligare ett av de stora problemen. Bland annat att det är brist på innovationer och att kostnaderna för forskning är höga.
– Det finns inte budgetutrymme för nya innovativa läkemedel i Sverige. Det kan innebära att svenska patienter riskerar sämre vård och att läkemedelsföretag inte satsar på forskning och investeringar i Sverige, skriver en av deltagande.
Trots alla hot och restriktioner upplever de som svarat på undersökningen att det är kul, eller till och med mycket kul, att arbeta i läkemedelsindustrin. En del av branschen gillar också det nya samverkansavtalet. 31 procent anser att avtalet städat upp i branschen och att det skapat en bättre grund för samarbete mellan industrin och vården.
– Jag ser det som oerhört positivt att inte behöva använda vinprovarresor och golfturneringar för att konkurrera utan kunna sälja tack vare trovärdighet och kunskap om våra läkemedel, skriver en av deltagarna.
