Kvinnliga gener bojkottade av vetenskapen
Hittills har sju män och en kvinna har fått sin fullständiga arvsmassa sekvenserad och publicerad.
I oktober 2010 publicerades den kompletta genetiska sekvensen från en japansk man. Han blev därmed den sjunde personen hittills som fått detta gjort. Först ut var den världsberömda forskaren Craig Venter som kartlade sina egna gener för tio år sedan.
Tvåa var James Watson som, tillsammans med Francis Crick, upptäckte DNA-molekylens struktur. Dessa två kändisar följdes av två personer från Sydkorea, en kines och en afrikan från Yoruba-stammen i västra Afrika. Alla var män. Hittills har endast en kvinna, en leukemipatient, fått hela sitt genom sekvenserat och publicerat.
- Det enda försvar för detta som jag kan komma på är att om en mans genom kartläggs så får man sekvensen för y-kromosomen också. Men det kan mycket väl finnas andra skäl
bakom det, säger Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet.
Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Hon har även utsetts till hedersdoktor för sin forskning i hur förutsättningarna är för män och kvinnor som satsar på en karriär inom forskning. Wold är också en vanligt förekommande debattör i media gällande för-, och nackdelar med amning, samt eventuella biologiska skillnader i hjärnan mellan könen.
- Detta är ett tydligt exempel på hur män ses som standard för mänskligheten. Notera den till synes neutrala formuleringen på Wikipedia där männen beskrivs som "en korean, en nigerian "och så vidare, jämfört med "en kvinnlig leukemipatient ". Samma sak kan ses i medicinska läroböcker där exemplet är alltid en man som väger 70 kilo. Ska vi upprepa samma misstag igen? frågar Agnes Wold.
