Fetmaläkemedel granskas

EMA, har börjat utreda bantningsläkemedel som innehåller den aktiva substansen orlistat. Anledningen är att ett 30-tal rapporter om allvarliga leverbiverkningar kommit in till myndigheten sedan 1997. Detta är det sista av de tre stora bantningsläkemedlen som fortfarande finns kvar på marknaden som nu hamnar under läkemedelsmyndighetens lupp.

orlistatbaserade bantningspreparaten Alli, som utvecklats av Glaxosmithkline, och Roches läkemedel Xenical.

som hindrar kroppen från att ta upp fett i maten och istället för ut fettet med avföringen. Xenical godkändes i Sverige 1998 och är ett receptbelagt läkemedel som godkänts för behandling av personer med ett body mass index på 28 och uppåt. Alli däremot säljs receptfritt sedan 2009, något som kritiserats av bland annat specialistläkare inom ätstörningar då deras patienter börjat missbruka läkemedlet.

Sanofi-aventis bantningspreparat med den aktiva substansen rimonabant för ett par år sedan resulterade det i att läkemedlet drogs in i januari 2009. Läkemedlet, som marknadsfördes i Sverige som Acomplia, hade då varit på marknaden i knappt två år. Acomplia fungerade som viktminskare då den dämpade aptiten genom att binda till en receptor i hjärnan. Anledningen till att preparatet drogs in var att allt fler biverkningsrapporter kom in om depression och självmordstankar bland patienter som tog Acomplia.

Abbotts bantningsläkemedel med substansen sibutramin, som marknadsfördes i Sverige som Reductil. Preparatet påminde en del antidepressiva läkemedel då substansen hämmade återupptaget av noradrenalin, serotonin och dopamin vilket gav en mättnadskänsla och ett mindre födointag. Preparatet drogs dock med ökad risk för kardiovaskulära händelser och då nyttan inte övervägde risken beslutade EMA att dra in godkännandet i mars 2010.

50 miljoner människor använt orlistat-baserade läkemedel sedan det godkändes.

vetenskapliga kommitté CHMP kommer nu att utvärdera alla data som rör risken för leverskada vid behandlingar med orlistat.