23948sdkhjf

Ny rond om lärarundantag

Inför nästa forskningsproposition har frågan om lärarundantaget återigen blivit aktuell. De två falangerna är lika övertygade som alltid.
I debatten som följt efter Astra Zenecas besked att lägga ner forskningsanläggningen i Södertälje har återigen frågan om lärarundantaget bubblat upp till ytan. Sune Rosell, professor emeritus vid Karolinska Institutet och forskningschef på Astra mellan 1983 och 1994, har till exempel i ett debattinlägg i Dagens Industri argumenterat att lärarundantaget hindrar att det bildas stora bioteknik- eller medicinteknikföretag i Sverige.

– Jag har sett så många negativa effekter av lärarundantaget, men jag kan inte erinra mig en enda positiv, säger Sune Rosell.

Enligt honom gör lärarundantaget att forskare lockas in i att starta företag utan att ha rätt kompetens.

– Att utveckla en idé till en produkt kräver ett väldigt engagemang och forskaren måste hålla sig fokuserad på sin forskning. När de försöker göra båda delarna blir det bara pannkaka. Vi har alldeles för många företag i dag som aldrig blir större än en till två anställda och det beror på att vi har för många forskare som själva försöker tjäna pengar på sina upptäckter utan att lyckas, säger han.

– Vi har bra forskning i Sverige, men ska vi få företag som växer måste lärarundantaget bort så att forskningsresultat i stället kan slussas in i större företag.

Lika övertygad som Sune Rosell om läranundantagets hämmande kraft är Mathias Uhlén, professor vid KTH, om dess förträfflighet.

– Vi har fått fram många produkter i Sverige tack vare att idéer kunnat vandra mellan akademi och industri utan en massa byråkrati. En viktig poäng med lärarundantaget är att det är den som faktiskt gjort upptäckten som värderar om den ska kommersialiseras eller inte, det vill säga bedömningen görs av den som kan området och inte av någon administratör centralt på universitetet, säger Mathias Uhlén.

Enligt honom är den största risken med att avskaffa lärarundantaget de strukturer som måste byggas upp istället.

– Min bild är att de forskare som lyckas med kommersialisering och sina patent gör det i princip på fritiden och de är samtidigt framgångsrika akademiska forskare. Och de lämnar över sina projekt till affärsutvecklare när tiden är mogen.

– Skulle det istället vara universiteten som styrde den här processen skulle det bli en byråkrati som helt skulle stoppa upp innovationsprocessen och det skulle inte vara bra för Sverige, säger Mathias Uhlén.

Sune Rosell håller med om att det är en utmaning att hitta ett system som kan hantera upptäckterna och slussa dem rätt, samtidigt menar han att alla är så väl medvetna om just risken för byråkrati att det borde gå att hitta en lösning.

– Jag har till exempel väldigt god erfarenhet från de privata

inkubatorer som finns, de är duktiga på att verkligen värdera vilka idéer som är värda att satsa på. Det finns mycket att lära av dem, säger han.

Enligt forskningsminister Jan Björklund kommer frågan om lärarundantaget att hanteras i forskningspropostionen i höst ”eftersom det är en fråga som alltid kommer upp i sådana här sammanhang”.

Men någon ny utredning har inte gjorts sedan förra forskningspropositionen. Då konstaterade regeringen att det finns starka argument för att avskaffa lärarundantaget, och att alla universitet vill se ett avskaffande.

Men regeringen konstaterade också att det då, 2008, inte fanns något tillräckligt bra alternativ och lärarundantaget behölls därför.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063