23948sdkhjf

Ökade vårdkostnader i Europa kräver långsiktiga satsningar på innovation

Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare på Forska Sverige.
Det allmänna pratet om utmaningarna för vården i framtiden blir plötsligt väldigt konkret, tack vare några siffror som företaget Meteos samlat in från OECD, WHO med flera. De visade att en tredjedel av alla européer beräknades ha minst en kronisk sjukdom 2010. Dessa kroniska sjukdomar, om de inte hanteras väl, antas uppta 70 procent av hälsovårdskostnaderna. En viktig anledning till att antalet kroniskt sjuka ökar är hög ålder hos befolkningen. Andelen européer som är 65 år och äldre beräknas öka från 16 procent år 2000 till 24 procent år 2030. Denna demografiska förändring kommer därmed ytterligare att öka trycket på sjukvården.

En annan stor orsak till kronisk sjukdom är ofördelaktig livsstil. Som en konsekvens av felaktig kost och otillräcklig fysisk aktivitet är över hälften av Europas befolkning överviktig eller fet. Sverige ligger bättre till än de flesta andra länder, men även här går trenden åt ett illavarslande håll.

Det är svårt att värja sig mot dessa siffror och det blir inte lättare av att världsbanken beräknar att vårdkostnaderna inom EU i snitt kan komma att öka från 8 till 14 procent av BNP år 2030, till följd av trenderna.

Man kan argumentera att det är fel att bara fokusera på ökade vårdkostnader och inte ta hänsyn till att vårdinvesteringar i sig kan bidra till ekonomisk tillväxt, samt att prevention och innovativa behandlingar kan leda till minskade kostnader i framtiden. Det finns hopp, tack vare forskning och utveckling, även om analytikerna inte har hittat ett bra sätt att lägga in faktorer för dessa i sina ekvationer.

Givet den utveckling vi så tydligt ser ligger nu ett stort ansvar hos våra politiker i att satsa långsiktigt på medicinsk forskning och dess tillämpning: för att förbättra prevention, för att få fram fler kostnadseffektiva behandlingar och, inte minst, för att snabbt införa dessa i vården. Jan Björklunds Almedalstal var därför mycket välkommet ur det perspektivet. Så även att Stefan Löfven tidigare varit tydlig med att detta är ett prioriterat område.

Väljer Sveriges politiker att genomföra de strukturändringar och satsningar som krävs för att Sverige ska vara ledande i att pro-aktivt möta våra stora hälsoutmaningar, så kommer inte bara svenska medborgare att tjäna på det. Vi kommer även att kunna exportera den kunskapen, oavsett om det är i form av behandlingar, diagnostik eller e-hälsa. Det gör också att vi aktivt kommer kunna bidra till bättre hälsa och lägre vårdkostnader internationellt. Nog är det en roll vi tidigare har haft och gärna tar igen.

Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare på Forska Sverige
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.095