Kejsaren är naken. Tyvärr.
Efter två års arbete presenterar regeringen sin Innovationsstrategi. Men var är den? undrar Ingrid Heath.
Och många har väntat, otaliga är de diskussioner och frågor som resulterat i ett konstaterande att ”regeringen håller på med Innovationsstrategin, vi får se vad den kommer fram till”.
Men så läser jag. Och blir förvirrad. Läser igen, tänker att snart kommer den nog, strategin alltså.
Men nej, efter 51 sidor som framförallt beskriver tre redan mycket välkända faktum (att innovation utgår från människor, att det är viktigt med bra forskning och att regelverk påverkar hur företag och människor beter sig) kommer två (!) sidor om strategins genomförande. Lite hoppfullt tänker jag att här kanske det ändå kommer något. Men attans, där konstaterar man bara att det är många olika aktörer som ska genomföra strategin. Och att det är viktigt att den följs upp. Ok, jag går tillbaka i texten igen. Vad är det som ska följas upp?
Är det punkten:
”Fortsätta att utveckla ett utbildningssystem som stöttar individer, oavsett kön, ålder, social, etnisk eller kulturell bakgrund, att utveckla kunskap, kompetens och färdigheter för innovation, kreativitet och entreprenörskap under hela livet. ”
Vem är ansvarig? Hur mäter man något som är att ”fortsätta utvecka?”.
Eller är det kanske den här:
”Fortsatt utveckla arbetet med att kommunicera bilden av Sverige som innovationsland, nationellt och internationellt.”
Eller den här:
”Fortsatt utveckla goda förutsättningar, incitament och bra ramvillkor för entreprenörskap.”
Den här sista är särskilt förvirrande. Var det inte just hur det skulle gå till som innovationsstrategin skulle svara på?
Men innovationsstrategin är påtagligt befriad från svar på frågan hur Sverige ska bli ett innovativare land. Ingen får något ansvar eller uppgift, inga prioriteringar görs, och inga konkreta förslag på regeländringar eller liknande syns till.
När innovation diskuteras är det alltid en sak som återkommer, bristen på samordning och uppföljning. När vi förra vintern gjorde en koll på hur bra Innovationskontoren på universiteten fungerar blev det uppenbart att ingen egentligen visste om de fungerade och att innovationssystemen i Sverige är för splittrade. De som jobbar för att främja innovation upplever ofta att deras insatser krockar.
Många har nog trott att Innovationsstrategin skulle ta ett samlat grepp och identifiera just vad som fungerat bra och vad som fungerat sämre, vilka satsningar som behöver samordnas bättre och vilka som ska bort. Den som väntat på det har väntat förgäves.
Och kanske minns ni att Sverige skulle få en life science-strategi också? Från början lät det som en särskild strategi, sedan fick vi veta att den skulle vara inbakad i Innovationsstrategin. När den nu kommit kan vi konstatera att life science inte nämns med ett enda ord.
Förvirringen är som sagt total. Är dessa 62 sidor (varav 15 är helsidesbilder på vindkraftverk och liknande) vad näringsdepartementet kommer fram till efter två års arbete, efter att ha pratat med 1 300 personer, haft 15 regionala dialogmöten och läst 50 inspel från olika aktörer? Ja, i så fall kan landets alla innovatörer och entreprenörer gå tillbaka till sina arbetsplatser och kämpa på, för innovationspolitiken kommer inte göra någon skillnad.
I slutet av Innovationsstrategin finns en ordlista som ska hjälpa oss att förstå. Ordet strategi finns inte med där, men enligt SAOL är betydelsen ”välplanerat tillvägagångsätt”.
Vad välkommet det hade varit.
_________________________________
Ingrid Heath, chefredaktör.
