Stökiga tider för CRO-bolag
De senaste åren har varit dystra för den kliniska forskningen och flera CRO-företag har gått i konkurs. En av framgångsmodellerna för dem som är kvar har varit att göra om sina affärsmodeller så att riskerna delas av beställaren och CRO-bolaget.
Under 2012 har det dock skett en del förändringar som tyder på att en vändning är på väg.
– Ser man tillbaka en tid är det ingen tvekan om att CRO-bolagen har varit utsatta för press. Och det beror mycket på de förändringar som sker inom de stora läkemedelsbolagen som står för en väsentlig del av upphandlade tjänsterna, säger Peter Asplund som till vardags ansvarar för kliniska prövningar på Quintiles i Sverige och Norge men som också är ordförande i den nya branschorganisationen för CRO-bolag, ASCRO som startade i våras.
– De förändringar som sker i läkemedelsindustrin innebär även förändringar för CRO-bolagen. Vi ser generellt en större andel mindre läkemedels- och bioteknikföretag som handlar upp CRO-tjänster jämfört med för ett par år sedan. Bolagen driver sina projekt längre och tjänsterna blir i högre grad beroende av riskkapitalfinansiering och därmed också mera priskänsliga.
När efterfrågan förändras följer utbudet med och på allt fler håll börjar CRO-bolag erbjuda nya tjänster. Trial Form Support är ett av dessa som både erbjuder kontakter med investerare och hjälp med att söka forskningsmedel. De har också ändrat sin affärsmodell till en med risk sharing-perspektiv.
– Tidigare har köparen betalat en avgift för en viss tjänst, en ’fee for service’-modell. Nu köper man istället utkomsten av tjänsten som exempelvis resultat från ett visst antal patienter. Det är en helt annan modell där risken delas och kraven på CRO-företagens förmåga att dela risk får större betydelse, säger Peter Asplund.
Och det har blivit ljusare. Enligt en rapport från Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har antalet kliniska prövningar där CRO:er är inblandade ökat de senaste åren. Av de kliniska studier som genomfördes under 2011 var CRO-bolagen med i 60 procent av dem. Det är en ökning från 2008 då andelen var 40 procent.
Ytterligare tecken på förändring i branschlandskapet är att CRO-bolagen Norma och Collectum gick ihop i maj och förra året gick danska Acronordic och indiska Ecron Acunova samman. Ur askan efter Astra Zenecas nedläggningar har också ett antal CRO:er, både småbolag och konsulter, börjat resa sig. Det nystartade Clinical Trials Consultants är ett av dem, och som har tagit tillvara på kompetensen från både Berzelius och Quintiles.
– Många av de globala läkemedelsföretagen har dotterbolag i Sverige och det sker en övergång från att de stora globala läkemedelsbolagen gör sina kliniska prövningar med egen personal till att man köper in tjänsterna utifrån. Sammantaget sker förändringar som föranstaltar ytterligare konsolidering och förändringar i CRO-branschen framöver, säger Peter Asplund.
Efter krisåren kring 2009 sa en del CRO:er sig se en ljusning. Hur ser det ut i dag?
– Även om det fortfarande finns en nedåtgående trend med ett minskat antal kliniska prövningar så har den nog planat ut, vilket är positivt. I Sverige har vi också bra möjligheter att kunna vända trenden. Det ligger mycket i diskussionen om vilken typ av kliniska prövningar man ska göra i Sverige. Med våra kvalitetsregister och nyckelkompetens inom vissa terapiområden och indikationer har vi bra förutsättningar för klinisk forskning. Men arbetet på nationell nivå med att förbättra infrastrukturen i vården blir avgörande för vår möjlighet att locka till oss kliniska prövningar, säger Peter Asplund.
Från ASCRO:s sida blir arbetet med att göra det så enkelt som möjligt att samarbeta med och kontraktera CRO-företagen centralt. Tillika möjligheten att skapa en samlad röst från CRO-företagen, bland annat i dialog med myndigheter och beslutsfattare.