Prover slängs i onödan
Dagens otydliga regler får företag att kassera biologiskt material som har potentiellt värde i framtiden. Men regeringen har ingen brådska.
– Visar det sig i fas III att det finns biverkningar som man behöver utreda vidare är det mycket mer kostnadseffektivt att kunna gå tillbaka och analysera prover från tidig utvecklingsfas och kanske finna svaren här istället för att starta en helt ny studie, säger Helene Sonesson, project manager på Nordicbiocube, ett företag som specialiserat sig på rådgivning till life science-företag om hur de kan utnyttja sitt biologiska material på bästa sätt.
Bortkastade prover kan betyda merkostander av flera anledningar. Det kan vara avgörande för om investerare är intresserade av bolaget eller inte.
Då Sverige är en liten marknad är det viktigt för bolagen att nå ut globalt samtidigt som de måste förhålla sig till svensk lag.
– Om företaget hanterar sina prover på rätt sätt från början ökar möjligheterna att samarbeta med aktörer i andra länder, det är också något som förväntas bli enklare i och med den nya biobankslagen. Men nya biobankslagen dröjer, senaste budet är att den börjar gälla i juli nästa år.
– Visst är det är bra att utredningen görs ordentligt, det gynnar svensk forskning är att ha en tydlig lagstiftning, säger Helene Sonesson.
Henrik Elmefur, som är ansvarig för beredningen av ärendet på socialdepartementet, tycker inte att ärendet tar obefogat lång tid.
– Beredningen av biobankslagen är ett komplext ärende. Just nu sitter vi med de 68 remissvar som kommit in från olika instanser.
Även om flertalet instanser är positiva till betänkandet framkommer en del negativa synpunkter i vissa delar som ställer krav på noggranna överväganden. Eftersom biobankslagen ska harmonisera med flera andra lagar är det viktigt att lagen också fungerar utifrån alla dessa aspekter.
