Ny plattform för akademisk läkemedelsutveckling
I regeringens forskningsproposition satsas 50 miljoner på en plattform för läkemedelsutveckling. Projektet som leds av Scilifelab hämtar inspiration från det amerikanska Broad institute of MIT and Harvard.
–Tanken är att den nya läkemedelsutvecklingsplattformen vid Scilifelab ska bli en sådan nationell infrastruktur, säger Karin Forsberg Nilsson, vicedirektör på Scilifelab och en av dem som är ansvariga för projektet.
Ökad effektivitet
Enligt Karin Forsberg Nilsson ger svensk läkemedelsutveckling inom akademin redan stora bidrag till nya terapier men hon menar att effektiviteten och genomflödet av nya projekt skulle kunna ökas väsentligt om det fanns en nationell samordning.
– Målet är att skapa en nationell plattform för läkemedelsforskning och läkemedelsutveckling via Scilifelab. Vi ska alltså inte bygga ett nytt institut utan i stället förstärka befi ntliga verksamheter både vad gäller instrument och teknisk personal och koppla samman dessa i ett nätverk. Men hur många personer som kommer att vara delaktiga i plattformen har vi inte beslutat om än.
Inspirationen till plattformen kommer precis som till resten av Scilifelab från USA.
– Vi har tittat mycket på Broad institute of MIT and Harvard som är en föregångare till Scilifelab och ett av världens främsta biomedicinska forskningsinstitut. De har sedan 2011 satt upp en läkemedelsplattform och stöttar nu oss i planeringen av den svenska plattformen, Scilifelab drug discovery and development platform, Scilifelab DDD.
Kontakt med industrin
Plattformen ska också fungera som en naturlig ingång för industripartners som söker kontakt med universitetsforskare inom läkemedelsområdet.
– Det kan handla både om att små och medelstora företag vill ha hjälp att lösa vetenskapliga problem eller att man vill ta del av den service som finns på någon av Scilifelabs olika plattformar.
I dagsläget ser det dock inte ut som om Scilife DDD kommer att driva projekt så långt som till klinisk fas.
– Kliniska prövningar är så pass dyra att det är svårt att se hur budgeten skulle räcka. Att företag förvärvar projekt innan de går in i sen fas är ett scenario. Ett annat är att projekten kan finna finansiering till mindre prövningar i tidig klinisk fas. Det skulle då gälla mål som är underbyggda med så mycket kunskap om biologin och patientkategorierna att man på förhand vet vilka patientgrupper som kommer att ha nytta av det. Att sedan testa på en mindre grupp är en möjlighet.
Placeringen av plattformen som en del av Scilifelab menar Karin Forsberg Nilsson faller sig naturligt. Scilifelab passar för att skapa den nya plattformen eftersom man redan erbjuder motsvarande plattformar inom andra grundläggande områden som bidrar till förståelse av till exempel sjukdomsbiologin. En sammankoppling av dessa aktiviteter kommer direkt att kunna accelerera utveckling av nya innovativa läkemedel. Scilifelab är redan i dag tillgängligt för forskare i hela landet, 30-40 procent av de forskare som anlitar plattformarna vid Scilifelab i Uppsala kommer utifrån. Att göra Scilifelab som helhet till en nationell plattform ingår också i uppdraget i forskningspropositionen.
