23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Life Science Sweden
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

EU megasatsar på hjärnforskning

KI-forskare i spetsen för internationellt samarbete inom neurovetenskap.
I dag utsåg

EU-kommissionen två forskningssatsningar som ska bli kommissionens så kallade “flaggskeppsprojekt”, där forskare gör gemensam sak för att nå stora tekniska framsteg. Projekten får vardera 100 miljoner euro, motsvarande 869 miljoner svenska kronor, varje år under en tioårsperiod.





Det ena projektet

kallas Human Brain Project, HBP, och fokuserar på hjärnforskning med målet att simulera en hel människohjärna genom att samla all information om hjärnan i en kraftfull dator. Projektet ska ledas av det schweiziska universitetet Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne genom samverkan med ett 80-tal forskningsinstitutioner i Europa och internationellt.





KI-professorSten Grillner

sitter med i den internationella ledningsgruppen för HBP-projektet och ska ansvara för att samla in och organisera kunskaper om hjärnan i en databas.





- Vi är väldigt glada för beskedet. Pengarna ger oss möjlighet att ta fram kunskap om hur hjärnan fungerar vad gäller allt från hur vi uppfattar vår omgivning, styr våra rörelser och minns vad som hände igår eller i vår barndom. Kunskapen kan leda till bättre förståelse av orsaken till olika hjärnsjukdomar, hur man diagnostiserar och behandlar dem samt lägre vårdkostnader för samhället, säger Sten Grillner, professor vid institutionen för neurovetenskap, i ett pressmeddelande.





Forskning vid Karolinska

institutet har redan lyckats simulera delar av hjärnan, som de delar som styr människans motoriska förmåga, men inte större delar än då. Hoppet är dock att utveckla tekniken ytterligare.





- Datorn vidareutvecklas under projektets gång. Dessutom har hjärnan många egenskaper som vi gärna vill applicera på teknik, bland annat är den väldigt sparsam när den använder energi. Om vi får teknik att bli lika sparsam innebär det ett mer hållbart samhälle, säger Sten Grillner, i pressmeddelandet.





Förutom Karolinska institutet

deltar även andra svenska lärosäten som Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Högskolan i Skövde.









Det andra projektet

Graphene kommer att fokusera på det nobelprisbelönade materialet grafen. I projektet deltar bland annat forskare vid Chalmers i Göteborg.









Beslutet togs väl

emot i regeringskansliet.





- En glädjens dag för svensk forskning och ett stort erkännande för Chalmers och Karolinska institutet. Att Sverige kommer så här väl ut när EU fördelar sina forskningsmiljarder visar att vi står oss bra i den internationella konkurrensen, säger utbildningsminister Jan Björklund, i ett pressmeddelande.









De två projekten

kommer att finansieras genom EU:s ramprogram för forskning och innovation. Detta huvudsakligen från Horizon 2020, ramprogrammet som ska sträcka sig mellan år 2014-2020, men där förhandlingarna mellan Europeiska rådet och EU-parlamentet

nått ett dödläge

.





BREAKING
{{ article.headline }}
0.11