23948sdkhjf

Han vill locka de mest drivna till KI

Intervju: Scilifelab, unga forskares karriärer och internationella framgångar är fokus för Karolinska institutets nya rektor Anders Hamsten.
Vilka är dina prioriterade frågor?

– Vi måste förbättra KI:s position som forskningsuniversitet. Vi är dominerande i Sverige, ungefär 45 procent av forskningsmedlen från Vetenskapsrådet går till exempel till oss. Så vi kan inte bli större nationellt, men internationellt ska vi bli starkare för att kunna ta del av större globala satsningar och samarbeten. En viktig del för att bli starkare internationellt är att vi blir mer attraktiva för yngre forskare och även studenter, och för det måste vi linjera ut en tydligare karriärstruktur. Mitt mål är att förutsägbarheten ska bli bättre, det ska vara tydligt vilka meriter som krävs för vad så att man ser en väg bortom forskarassistent.

Min andra prioriterade fråga är att stärka våra grundutbildningar, de måste bli så bra att vi lockar till oss de mest drivna studenterna från hela världen. När jag pratar med utbytesstudenter tycker de ibland att ambitionsnivån här är för låg, och det är inte bra. Våra mest seniora forskare och duktigaste pedagoger måste medverka mer i utbilningen. Ett tredje prioriterat område för mig är vår roll i hälso- och sjukvården, runt 60 procent av vår verksamhet sker på den arenan och där måste strukturerna bli bättre.

Du är läkare och fram tills nu varit kliniskt aktiv, vad behöver göras för att höja kvaliteten i den kliniska forskningen?

– Sjukvården befinner sig i en snabb förändring med många nya vårdgivare och jag ser en risk för fragmentering som kan drabba forskningen. Där måste vi nå en samsyn tillsammans med landsting och politiker kring vilken roll forskningen har. På något sätt måste vi garantera att samtliga nya vårdgivare gör patienterna tillgängliga för forskning, att de registrerar sin vård i kvalitetsregister, har samma ambition kring biobanker och strävar efter samma it-lösningar till exempel.

Vilken roll har KI för svensk life science?

– KI är mycket viktig för branschen och jag förväntar mig också att antalet gemensamma projekt mellan akademi och näringsliv kommer att öka. Både vad gäller projekt och forskningsresultat som utgår från akademin och som sedan går vidare in i företagen och den andra vägen, att industrin vänder sig till oss för att nyttja vår forskningsstruktur. Vi ser redan en ökning och den kommer att fortsätta.

Den första mer storskaliga samverkanssatsningen har vi påbörjat nu mellan Scilifelab och Astrazeneca. Under första halvåret 2013 ska vi gemensamt, med ledamöter från både akademin och industrin, identifiera ett antal långsiktiga projekt som ska få finansiering från Astrazeneca.

Ser du några problem med att industrin finansierar forskningen?

– Det beror på hur det görs. Men som i det här projektet, där idéerna och forskningen kommer från forskarna själva och det är forskarna som behåller rätten till IP så ser jag inga problem. De här projekten bör inte skilja sig signifikant från forskning finansierad av statliga finansiärer.

En stor satsning är Scilifelab,vad har du för tankar kring det?

– Jag ser det som en enorm potential. Just nu väntar vi på att utbildningsdepartementet ska bli klara med förordningen som ska reglera formerna för att göra Scilifelab till en nationell resurs. Innan dess befinner vi oss i en transationsfas. Men jag hoppas att en ny styrelse är på plats till sommaren. Utmaningen är att få med alla nationella noder som Göteborg, Lund och Umeå så att vi får en väl fungerande organisation.

Jag ser Scilifelab som en resurs som ska tjäna två syften. Dels är det teknikplattformar som ska användas nationellt, men det kan inte bara vara det. För att plattformen ska behålla sin spets och utvecklas måste vi också ha internationellt ledande forskargrupper på plats som använder och utvecklar teknikerna vidare, annars finns det en stor risk att plattformen stagnerar väldigt snabbt.

Wallenberg och Peab satsar på Acuturum i Astrazenecas gamla lokaler i Södertälje, kommer KI vara aktiva där?

– Vi är inblandade i olika diskussioner om hur vi kan delta, men vi har ännu inte fattat några beslut om investeringar. Det som i första hand diskuteras är toxikolgiverksamheten och dess betydelse för landet som en fortsatt stor spelare inom läkemedelsutveckling. Ki har ett intresse av att det här bevaras och vi vill vara en aktiv del i en satsning, men vi har vissa begräsningar. En statlig förvaltningsmyndighet som KI kan inte satsa medel i annan verksamhet hur som helst.

Politiskt är det ett ständigt mål att få ut mer av forskningssatsningar, vad kan du göra?

– Förstärka universitetets egna system för att stötta innovationsprocessen och hjälpa forskarna i deras kontakter med näringslivet, det kan och ska vi göra. Men ett problem är att vi som universitet är så beroende av extern forskningsfinansiering. Statsanslaget har urholkats under en lång följd av år och det minskar vår möjlighet att strya inriktiningen på vår verksamhet. Men där är den senaste forskningspropositionen bra eftersom den ger oss mer direkta anslag. Jag tror vetenskapssamhället kommer att lägga de stora tematiska satsningarna som dominerat de senaste åren bakom sig. I grunden tror jag det är bra att satsa fokuserat för att öka effektiviteten, men jag tror inte de här satsningarna som bygger på att många forskargrupper ska styra om för att gemensamt uppnå ett tematiskt mål fungerar så bra. Det är svårt för enskilda forskargrupper att styra om för ett projekt de vet har finansering under tre till fem år, för vad händer efter det? Det systemet tror jag inte gav några större effektiviseringar eller fokusering, och därför ser vi också att de stora forskningsfinansiärerna nu återgår till att i större utsträckning satsa utifrån enskilda forskargrupper i stället.

Vad tycker du om lärarundantaget?

– Jag har inte sett någon anledning att ompröva min tidigare ståndpunkt. Jag tycker det är ett bra och unikt system som vi har här i Sverige som vi ska vara rädda om.

Vad var bäst och sämst i forskningsproppen?

– Det mesta var bra. Det sämsta var väl att det inte var ännu mer pengar. Men för livsvetenskaperna var det en väldigt positiv händelse, den här satsningen kommer absolut göra skillnad.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.128