23948sdkhjf

Pradaxa-målet kommer inte att ändra praxis

Förvaltningsrätten har gått på Läkemedelsverkets linje och bedömt pressmeddelandet om läkemedlet Pradaxa som olagligt. Boehringer Ingelheim har överklagat domen.
Förvaltningsrätten i Uppsala dömde till Läkemedelsverkets fördel i det uppmärksammade så kallade Pradaxa-målet där verket förbjudit ett pressmeddelande från läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim eftersom det bedömdes vara reklam. Förvaltningsrätten avslog därmed företagets överklagan som bland annat framhöll att pressmeddelanden är skyddade av yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen.



Läkemedelsverkets beslut
och förvaltningsrättens dom har utlöst kraftiga reaktioner både hos läkemedelsindustrin och hos journalistkåren eftersom de två EU-rättsfall som Läkemedelsverket har hänvisat till tydligt säger att det enda som läkemedelsföretag får kommunicera är det ordagranna innehållet i godkända bipacksedlar och produktresuméer samt att Läkemedelsverket skulle kunna förbjuda journalistiska artiklar om receptbelagda läkemedel.

– Domen och vårt beslut kan i vissa avseenden ha missuppfattats. Detta rör ett specifikt pressmeddelande och det är bara den specifika texten som vi har tagit ställning till och bedömt som reklam. Beslutet innebär att det inte är okej att marknadsföra en receptbelagd produkt genom att dölja sig bakom titeln pressmeddelande. Men vårt beslut handlar inte om pressmeddelanden generellt, säger Sofia Aslamatzidou, jurist på Läkemedelsverket.

Domen kommer inte att ändra praxis och Läkemedelsverket har inga planer på att utöka sin bevakning av pressmeddelanden.

– Nej, beslutet innebär ingen kursändring i den här frågan, det är precis som innan, säger hon.

Hon ångrar inte att hon citerade de två aktuella EU-rättsfallen eftersom de är de enda som finns inom detta område, men hon är också medveten om att de kan misstolkas.

– Man måste komma ihåg att det är rättsfall och inte lag. De ger en vägledning utifrån vilken vi gör vår tolkning. Detta är ett komplicerat område eftersom vi dels har starka EU-bestämmelser om förbud av reklam och dels ett starkt nationellt grundlagsskydd för redaktionella texter. Det blir två motverkande krafter och båda måste beaktas, säger Sofia Aslamatzidou.

Frågan har inte heller blivit enklare att tolka av att Läkemedelsverkets egen utredare inom området marknadsföringstillsyn, Ragnhild Johnsson, helt har gått på EU-rättens linje.

– Eftersom företagen inte får marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten kan de ju bara presentera sådan information som de har stöd för i produktresuméer och bipacksedlar i sina pressmeddelanden, säger hon.



En syn som
Sofia Aslamatzidou nu vill nyansera.

– Utifrån folkhälsan vill vi att det bara ska vara fakta

och det som finns i produktresuméerna som kommuniceras. Men därifrån till att vi har möjlighet eller intresse av att agera mot med lagligt stöd - det är två olika frågor, säger hon.



Boehringer Ingelheim har
överklagat förvaltningsrättens dom till kammarrätten och har stöd hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

– Läkemedelsverkets beslut kan få stora konsekvenser för läkemedelsindustrin och vårt förhållande till media och vi anser inte att förvaltningsrätten har tagit hänsyn till alla delar i resonemnagen i vår inlaga. Vi vill därför få en mera fullständig värdering i högre instans, säger Jan Ström, kommunikationsdirektör på Lif.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079