TBE-läkemedel inom räckhåll

| Av Ingrid Helander | Tipsa redaktionen

Den som drabbas av TBE blir inte bara sjuk. Mer än en tredjedel av de smittade får bestående besvär. Än så länge finns ingen bot, men svenska forskare kan vara det första TBE-läkemedlet på spåren.

Trots att allt fler svenskar vaccinerar sig mot TBE, fästingburen hjärninflammation, ökar antalet som blir sjuka. Förra året rapporterades 288 fall till Smittskyddsinstitutet, vilket är den högsta noteringen hittills. För att få klarhet i varför fler smittas har Smittskyddsinstitutet inlett ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete med ett antal svenska universitet. Tillsammans ska de undersöka samspelet mellan sjukdomsspridning, fästingförekomst och vilda däggdjur.

Globalt sett är TBE-problemet ännu större, med mer än 10 000 smittade per år. Det är framför allt i Centraleuropa, Baltikum, Ryssland och på Åland smittorisken är som störst. Men fortfarande är den bakomliggande sjukdoms-mekanismen oklar.

– I dagsläget finns det inte så mycket forskning på vad som sker i kroppen i samband med TBE-infektion. Man vet inte om symtomen beror på TBE-viruset eller på kroppens immunsvar vid infektion, säger Sara Gredmark Russ, forskare vid Karolinska institutet.

Hon och hennes medarbetare studerar hur immunsvaret ser ut vid TBE-infektion och har bland annat sett att cytotoxiska T-celler, CD8 T-celler, är aktiverade. Det är också CD8 T-cellerna som känner igen vissa delar av TBE viruset, så kallade epitoper, när det presenteras av antigenpresenterande celler. Hittills har gruppen hittat en sådan epitop, men målet är att hitta fler och med hjälp av denna kunskap designa exempelvis antivirala eller biologiska läkemedel mot TBE. I dag finns inga läkemedel att ta när man väl har blivit infekterad utan endast vaccin i förebyggande syfte.

– Med ett biologiskt läkemedel skulle man kunna hämma vissa CD8 T-celler och därmed minska immunsvaret vid infektion, säger Sara Gredmark Russ.

TBE-viruset hör till gruppen flavivirus som också innehåller bland annat hepatit C-virus, West Nile-virus och det virus som orsakar denguefeber.

För den som har smittats av viruset följer en inkubationstid på cirka en vecka och därefter klassiska influensasymtom som feber, huvudvärk och påverkan på de vita blodkropparna. Efter det är man symtomfri i någon vecka innan man åter kan insjukna, men då i meningit eller encefalit, det vill säga hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation, som kan ge förvirring och även medvetslöshet. Man kan också få andra neurologiska symtom som förlamning. I det läget har man dock inte längre något virus kvar i blodet utan det har gått vidare till nervsystemet och infekterat hjärnvävnaden. Men vad som sker i det centrala nervsystemet vet man väldigt lite om eftersom man inte regelmässigt undersöker cerebrospinalvätskan för annat än diagnostik av infektionen.

– Eftersom viruset orsakar ett immunsvar med aktivering av T-celler och NK-celler kan immunsvaret, lika väl som själva viruset, ligga bakom sjukdomssymtomen, säger Sara Gredmark Russ.

Symtomen varierar i allvarlighetsgrad, där äldre personer ofta drabbas värre. Förutom att den som blir smittad kan bli svårt sjuk får cirka 30 procent bestående komplikationer i form av neurologiska besvär och koncentrationssvårigheter. För dessa finns som sagt inget läkemedel, men forskaren Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet kan vara ett sådant på spåren. Även hon studerar hur kroppen försvarar sig mot TBE och har identifierat ett antiviralt protein, viperin, som har god effekt på viruset. Viperin har visserligen upptäckts av andra, men det är Anna Överby Wernstedt med kollegor som har identifierat dess antivirala egenskaper mot TBE.

– Vi har sett att viperin är mycket aktivt mot TBE och det skulle i framtiden kunna utgöra grunden för ett antiviralt läkemedel mot TBE, säger hon.

Vid de flesta virusinfektioner drar kroppens försvar med interferonsignalering igång, vilket i slutänden leder till frisättning av antivirala proteiner och andra signaleringsmolekyler som kan bekämpa viruset. TBE-viruset hämmar dock denna signalering med hjälp av proteinet NS5, ett polymeras som är verksamt vid virusreplikationen. Viruset gömmer sin replikation inne i cellens membran, vilket leder till att cellen inte upptäcker viruset och att alarmsignalerna inte kan startas i tid. Först när cellen är full av virus startar inferferonsignaleringen och ett av de antivirala proteiner som frisätts vid den försenade signaleringen är viperin. Ett läkemedel baserat på proteinet skulle alltså kunna bekämpa TBE-viruset efter infektion, men innan viruset hunnit orsaka skada. Avgörande är dock att ge läkemedlet i tillräckligt god tid, vilket är en utmaning eftersom de flesta som blir sjuka söker läkare sent i infektionsprocessen, när viruset redan har infekterat nervcellerna.

– Förutom TBE är viperin också aktivt mot andra virus som denguefeber, West Nile, hepatit C och influensa, och skulle kunna fun-gera även mot dem.

Men innan ett viperinbaserat läkemedel kan finnas på marknaden återstår en hel del forskning.

– Först måste vi lista ut exakt hur viperin fungerar, säger Anna Överby Wernstedt.

Klart är att proteinet slår ut replikationen hos TBE-viruset, men mycket mer än så vill Anna Överby Wernstedt inte berätta i dagsläget eftersom hon har ett manuskript som beskriver just viperinmekanismen för bedömning hos tidsskriften Cellular Micro-biology.

– Vi väntar på reviewsvar och hoppas att artikeln publiceras snart.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Tarmbakterie minskade benförlust

Vanligt tarmbakterie minskade benförlust hos äldre kvinnor jämfört med placebo.

Miljonanslag till individanpassade läkemedel för barn

Han ska leda omställningen av vården i VGR

Ny rapport: Sverige dåliga på patientcentrerad vård

När Vårdanalys publicerar sin nya rapport står en sak klar. Sverige får låga betyg i patientcentrerad vård och delaktighet.

Mer pengar till näsdroppsvaccin

Fortsatt högtryck i svensk export

Nyhetsbrev

Nu startar världens största hjärtstoppsstudie

Arkiv

VD nomineras till hälsominister

En tidigare vd från läkemedelsindustrin nomineras av Donald Trump till ny hälsominister.

Miljardinvestering på IT i Stockholm

EMA-granskning efter dödsfall klar

Granskningen av MS-läkemedlet Zinbryta och myndighetens rekommendationer är klara.

Kampanj ska skydda antibiotika

Nya ledamöter till vetenskapligt råd

Cancerbolaget stärker upp

Stort intresse för exit-seminarium

Så här bra är svenska universitet

Fyra svenska lärosäten med på topp-100 när bästa life science-universiteten i världen rankas.

Flyttar från Sverige

Alla anställda utom vd blir övertaliga när skalpkylningsbolaget flyttar till USA

Start up-bolag gräver guld i USA

A1M Pharma går mot klinik

Ny behandling mot MS är nära

Ny chef för affärsutveckling på Medivir

Diabetesläkemedel kan minska risk för tidig hjärtdöd

Detta stöds av en stor nordisk registerstudie.

Huddinge satsar på eget akutspår för multisjuka äldre

Som äldre, multisjuk patient är det tufft att vänta lång tid på akuten, speciellt om du ofta tvingas uppsöka sjukvård. Därför satsar nu Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge på en snabb ingång till vården för just denna patientgrupp.

"Det var inget lätt beslut att fatta"

Två av Recipharms svenska anläggningar läggs ner och 225 anställda berörs av beslutet. Här berättar bolagets vd.

Bolagen ska berätta mer

Swedenbio och Nasdaq lanserar nya rekommendationer för vilken information bolag i utvecklingsfas ska lämna.

Accelerator i Lund kör igen

Bactiguard levererar i Indien

Ny finanschef på Medivir

Chemotech anställer chef

Lovande för vaccin mot grisinfektion

Alzheimerbolag får innovationspengar

Nyckelperson till GU ventures

Biologiska läkemedel får Vinnova-miljoner

Apotekets ordförande avgår

Ola Winqvist tar över

Ny ordförande i Stockholms medicinska råd

Ny vd snart på plats i Annexin

Sänd till en kollega

0.161