23948sdkhjf

TBE-läkemedel inom räckhåll

| Av Ingrid Helander | Tipsa redaktionen

Den som drabbas av TBE blir inte bara sjuk. Mer än en tredjedel av de smittade får bestående besvär. Än så länge finns ingen bot, men svenska forskare kan vara det första TBE-läkemedlet på spåren.

Trots att allt fler svenskar vaccinerar sig mot TBE, fästingburen hjärninflammation, ökar antalet som blir sjuka. Förra året rapporterades 288 fall till Smittskyddsinstitutet, vilket är den högsta noteringen hittills. För att få klarhet i varför fler smittas har Smittskyddsinstitutet inlett ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete med ett antal svenska universitet. Tillsammans ska de undersöka samspelet mellan sjukdomsspridning, fästingförekomst och vilda däggdjur.

Globalt sett är TBE-problemet ännu större, med mer än 10 000 smittade per år. Det är framför allt i Centraleuropa, Baltikum, Ryssland och på Åland smittorisken är som störst. Men fortfarande är den bakomliggande sjukdoms-mekanismen oklar.

– I dagsläget finns det inte så mycket forskning på vad som sker i kroppen i samband med TBE-infektion. Man vet inte om symtomen beror på TBE-viruset eller på kroppens immunsvar vid infektion, säger Sara Gredmark Russ, forskare vid Karolinska institutet.

Hon och hennes medarbetare studerar hur immunsvaret ser ut vid TBE-infektion och har bland annat sett att cytotoxiska T-celler, CD8 T-celler, är aktiverade. Det är också CD8 T-cellerna som känner igen vissa delar av TBE viruset, så kallade epitoper, när det presenteras av antigenpresenterande celler. Hittills har gruppen hittat en sådan epitop, men målet är att hitta fler och med hjälp av denna kunskap designa exempelvis antivirala eller biologiska läkemedel mot TBE. I dag finns inga läkemedel att ta när man väl har blivit infekterad utan endast vaccin i förebyggande syfte.

– Med ett biologiskt läkemedel skulle man kunna hämma vissa CD8 T-celler och därmed minska immunsvaret vid infektion, säger Sara Gredmark Russ.

TBE-viruset hör till gruppen flavivirus som också innehåller bland annat hepatit C-virus, West Nile-virus och det virus som orsakar denguefeber.

För den som har smittats av viruset följer en inkubationstid på cirka en vecka och därefter klassiska influensasymtom som feber, huvudvärk och påverkan på de vita blodkropparna. Efter det är man symtomfri i någon vecka innan man åter kan insjukna, men då i meningit eller encefalit, det vill säga hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation, som kan ge förvirring och även medvetslöshet. Man kan också få andra neurologiska symtom som förlamning. I det läget har man dock inte längre något virus kvar i blodet utan det har gått vidare till nervsystemet och infekterat hjärnvävnaden. Men vad som sker i det centrala nervsystemet vet man väldigt lite om eftersom man inte regelmässigt undersöker cerebrospinalvätskan för annat än diagnostik av infektionen.

– Eftersom viruset orsakar ett immunsvar med aktivering av T-celler och NK-celler kan immunsvaret, lika väl som själva viruset, ligga bakom sjukdomssymtomen, säger Sara Gredmark Russ.

Symtomen varierar i allvarlighetsgrad, där äldre personer ofta drabbas värre. Förutom att den som blir smittad kan bli svårt sjuk får cirka 30 procent bestående komplikationer i form av neurologiska besvär och koncentrationssvårigheter. För dessa finns som sagt inget läkemedel, men forskaren Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet kan vara ett sådant på spåren. Även hon studerar hur kroppen försvarar sig mot TBE och har identifierat ett antiviralt protein, viperin, som har god effekt på viruset. Viperin har visserligen upptäckts av andra, men det är Anna Överby Wernstedt med kollegor som har identifierat dess antivirala egenskaper mot TBE.

– Vi har sett att viperin är mycket aktivt mot TBE och det skulle i framtiden kunna utgöra grunden för ett antiviralt läkemedel mot TBE, säger hon.

Vid de flesta virusinfektioner drar kroppens försvar med interferonsignalering igång, vilket i slutänden leder till frisättning av antivirala proteiner och andra signaleringsmolekyler som kan bekämpa viruset. TBE-viruset hämmar dock denna signalering med hjälp av proteinet NS5, ett polymeras som är verksamt vid virusreplikationen. Viruset gömmer sin replikation inne i cellens membran, vilket leder till att cellen inte upptäcker viruset och att alarmsignalerna inte kan startas i tid. Först när cellen är full av virus startar inferferonsignaleringen och ett av de antivirala proteiner som frisätts vid den försenade signaleringen är viperin. Ett läkemedel baserat på proteinet skulle alltså kunna bekämpa TBE-viruset efter infektion, men innan viruset hunnit orsaka skada. Avgörande är dock att ge läkemedlet i tillräckligt god tid, vilket är en utmaning eftersom de flesta som blir sjuka söker läkare sent i infektionsprocessen, när viruset redan har infekterat nervcellerna.

– Förutom TBE är viperin också aktivt mot andra virus som denguefeber, West Nile, hepatit C och influensa, och skulle kunna fun-gera även mot dem.

Men innan ett viperinbaserat läkemedel kan finnas på marknaden återstår en hel del forskning.

– Först måste vi lista ut exakt hur viperin fungerar, säger Anna Överby Wernstedt.

Klart är att proteinet slår ut replikationen hos TBE-viruset, men mycket mer än så vill Anna Överby Wernstedt inte berätta i dagsläget eftersom hon har ett manuskript som beskriver just viperinmekanismen för bedömning hos tidsskriften Cellular Micro-biology.

– Vi väntar på reviewsvar och hoppas att artikeln publiceras snart.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Minskad risk för alzheimer hos kulturellt aktiva

Föreslås bli Biovicas nya ordförande

Fosterdiagnoser ökar markant

Addlife övertecknades

De ska säkra antibiotikan vid kris

”Riskerar att bli kännbart för många företag”

Vikande lönsamhet när kemiindustrin förbereder för hård Brexit. IKEM:s chefsekonom Carl Eckerdal varnar.

Nyhetsbrev

Svagare än väntat för Recipharm

Arkiv

Intervju med börsaktuella vd:n

Läkemedelsbolaget går direkt in på Nasdaqs huvudlista och blir första bolag att noteras i år. Läs intervjun med bolagets vd Magnus Corfitzen med anledning av noteringen.

Abbott och Novo Nordisk i diabetessamarbete

Bortfall i studier kan få lösning

Krav för biobanker standardiseras

Viktig forskarvän fyller 150 år

Cancervård fortfarande ett geografisk lotteri

Det spelar stor roll var i landet du bor för hur snabbt du kan få vård. Det visar siffror som i dag presenteras i Cancerfondsrapporten.

Ökat resultat för Sobi

Serialisering av läkemedelsförpackningar igång

Cancerbolaget studieklart – men finansieringen haltar

Spago till klinik

Sedana får testa på barn

1

Smarta plåster för skidlandslaget

Myndigheten varnar: Mässling i Alperna

Kognitiv träning skyddar dåligt mot demens

Att träna kognitiva förmågor ger inte skydd mot demens. Inte heller ger träningen någon generell förbättring utan man blir bra på det man tränar.

Krönika: Brexit creeping closer – or?

In this column, lawyer Pernilla Norman, tries to sort out the different Brexit options.

Oriflame-grundarna satsar på hjärnforskning

New Updates in Drug Formulation & Bioavailability: AI hett område

1

Ökad förlust för cancerbolaget

AstraZeneca slår förväntningarna

Ska stärka kommunikationen med aktieägarna

Nyupptäckt sjukdom viktigt för diabetiker

Framgång för Gasporox

Ny USA-topp i Recipharm

Follicum väljer kandidat

Spridning av RS-virus tar fart

Ny finanschef till Hansa

Emission efter försenad milstolpe

Miljardavtal mellan läkemedelsbolag

Särläkemedelsstatus lyfter kursen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.148