TBE-läkemedel inom räckhåll

| Av Ingrid Helander | Tipsa redaktionen

Den som drabbas av TBE blir inte bara sjuk. Mer än en tredjedel av de smittade får bestående besvär. Än så länge finns ingen bot, men svenska forskare kan vara det första TBE-läkemedlet på spåren.

Trots att allt fler svenskar vaccinerar sig mot TBE, fästingburen hjärninflammation, ökar antalet som blir sjuka. Förra året rapporterades 288 fall till Smittskyddsinstitutet, vilket är den högsta noteringen hittills. För att få klarhet i varför fler smittas har Smittskyddsinstitutet inlett ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete med ett antal svenska universitet. Tillsammans ska de undersöka samspelet mellan sjukdomsspridning, fästingförekomst och vilda däggdjur.

Globalt sett är TBE-problemet ännu större, med mer än 10 000 smittade per år. Det är framför allt i Centraleuropa, Baltikum, Ryssland och på Åland smittorisken är som störst. Men fortfarande är den bakomliggande sjukdoms-mekanismen oklar.

– I dagsläget finns det inte så mycket forskning på vad som sker i kroppen i samband med TBE-infektion. Man vet inte om symtomen beror på TBE-viruset eller på kroppens immunsvar vid infektion, säger Sara Gredmark Russ, forskare vid Karolinska institutet.

Hon och hennes medarbetare studerar hur immunsvaret ser ut vid TBE-infektion och har bland annat sett att cytotoxiska T-celler, CD8 T-celler, är aktiverade. Det är också CD8 T-cellerna som känner igen vissa delar av TBE viruset, så kallade epitoper, när det presenteras av antigenpresenterande celler. Hittills har gruppen hittat en sådan epitop, men målet är att hitta fler och med hjälp av denna kunskap designa exempelvis antivirala eller biologiska läkemedel mot TBE. I dag finns inga läkemedel att ta när man väl har blivit infekterad utan endast vaccin i förebyggande syfte.

– Med ett biologiskt läkemedel skulle man kunna hämma vissa CD8 T-celler och därmed minska immunsvaret vid infektion, säger Sara Gredmark Russ.

TBE-viruset hör till gruppen flavivirus som också innehåller bland annat hepatit C-virus, West Nile-virus och det virus som orsakar denguefeber.

För den som har smittats av viruset följer en inkubationstid på cirka en vecka och därefter klassiska influensasymtom som feber, huvudvärk och påverkan på de vita blodkropparna. Efter det är man symtomfri i någon vecka innan man åter kan insjukna, men då i meningit eller encefalit, det vill säga hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation, som kan ge förvirring och även medvetslöshet. Man kan också få andra neurologiska symtom som förlamning. I det läget har man dock inte längre något virus kvar i blodet utan det har gått vidare till nervsystemet och infekterat hjärnvävnaden. Men vad som sker i det centrala nervsystemet vet man väldigt lite om eftersom man inte regelmässigt undersöker cerebrospinalvätskan för annat än diagnostik av infektionen.

– Eftersom viruset orsakar ett immunsvar med aktivering av T-celler och NK-celler kan immunsvaret, lika väl som själva viruset, ligga bakom sjukdomssymtomen, säger Sara Gredmark Russ.

Symtomen varierar i allvarlighetsgrad, där äldre personer ofta drabbas värre. Förutom att den som blir smittad kan bli svårt sjuk får cirka 30 procent bestående komplikationer i form av neurologiska besvär och koncentrationssvårigheter. För dessa finns som sagt inget läkemedel, men forskaren Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet kan vara ett sådant på spåren. Även hon studerar hur kroppen försvarar sig mot TBE och har identifierat ett antiviralt protein, viperin, som har god effekt på viruset. Viperin har visserligen upptäckts av andra, men det är Anna Överby Wernstedt med kollegor som har identifierat dess antivirala egenskaper mot TBE.

– Vi har sett att viperin är mycket aktivt mot TBE och det skulle i framtiden kunna utgöra grunden för ett antiviralt läkemedel mot TBE, säger hon.

Vid de flesta virusinfektioner drar kroppens försvar med interferonsignalering igång, vilket i slutänden leder till frisättning av antivirala proteiner och andra signaleringsmolekyler som kan bekämpa viruset. TBE-viruset hämmar dock denna signalering med hjälp av proteinet NS5, ett polymeras som är verksamt vid virusreplikationen. Viruset gömmer sin replikation inne i cellens membran, vilket leder till att cellen inte upptäcker viruset och att alarmsignalerna inte kan startas i tid. Först när cellen är full av virus startar inferferonsignaleringen och ett av de antivirala proteiner som frisätts vid den försenade signaleringen är viperin. Ett läkemedel baserat på proteinet skulle alltså kunna bekämpa TBE-viruset efter infektion, men innan viruset hunnit orsaka skada. Avgörande är dock att ge läkemedlet i tillräckligt god tid, vilket är en utmaning eftersom de flesta som blir sjuka söker läkare sent i infektionsprocessen, när viruset redan har infekterat nervcellerna.

– Förutom TBE är viperin också aktivt mot andra virus som denguefeber, West Nile, hepatit C och influensa, och skulle kunna fun-gera även mot dem.

Men innan ett viperinbaserat läkemedel kan finnas på marknaden återstår en hel del forskning.

– Först måste vi lista ut exakt hur viperin fungerar, säger Anna Överby Wernstedt.

Klart är att proteinet slår ut replikationen hos TBE-viruset, men mycket mer än så vill Anna Överby Wernstedt inte berätta i dagsläget eftersom hon har ett manuskript som beskriver just viperinmekanismen för bedömning hos tidsskriften Cellular Micro-biology.

– Vi väntar på reviewsvar och hoppas att artikeln publiceras snart.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

1

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Coala Life förstärker kassan

Ny investeringsrunda gav 16 nya miljoner.

Arkiv

Så här blir Läkemedelsverkets styrelse

Lysande molekyler mot cancer

Forskare har utvecklat en självlysande variant av en molekyl som hämmar cancerstamceller.

Symcel stärker upp för tillväxt

Därför väljer vissa alkohol

1

"Jag önskar att forskningsministern vore mer insatt"

Mer pengar och mer grundforskning. Så sammanfattar professor Bengt Winblad vad som måste till för att vi ska lyckas lägga hela alzheimerpusslet. Andra länder springer om Sverige och politikerna förstår inte varför.

Grundare återvänder till Bioarctic

Capio om försäljningsryktena

– Vi måste utvärdera olika beslut för att föra Capio in i framtiden och detta är ett alternativ, säger Capios informationsdirektör Henrik Brehmer till Life Science Sweden.

Så här lyckas du med SME-instrumentet

Blir ny vd för Sisp

Novo Nordisks insulin gav bättre kontroll

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Svenskt bolag utvecklar cannabistuggummi

Krönika: Allas vinst - allas ansvar

Med det permanenta life science-kontoret på plats är det dags för hela branschen att bidra, skriver Anders Blanck.

Life science-veteran ny vd för UU holding

Mekanism som styr risk för MS identifierad

Nu är det drag i life science-Sverige!

Alla kan inte få lika vård överallt - vi måste bli rörligare

200 miljoner till tvärvetenskap

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Håravfallsstudie fullrekryterad

Nya pengar in i Karo

Jobb & Karriär
Ny vd för Karolinska institutet holding

Tummen upp för Braincool i USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.16