Därför ska svenska företag etablera sig i Kina-staden
"Vi vet vi att utländska bolag, även multinationella, stöter på problem när de kommer nya till regionen", svarar Shi Xianci på frågan om varför life science-bolagen ska etablera sig i den medicinska staden i Kina.
I staden Taizhou i Jiangsuprovinsen på Kinas östkust, växer sedan 2006 en forskningspark för utveckling och tillverkning av läkemedel och medicintekniska produkter fram. I dag är parken elva kvadratkilometer stor, men målet är minst den tredubbla ytan.
Det är svårt att säga när parken står klar. Kanske är det om fem år kanske om tio, eller kanske aldrig, säger Shi Xianci, biträdande generaldirektör för Taizhou medical and high-tech development zone, eller China medical city, CMC, som forskningsparken också kallas.
För parken är snarare en stad än en forskningspark. I dag är cirka 500 life science-bolag med verksamhet från tidig forskning till tillverkning och marknadsföring etablerade i parken. Och i takt med att fler bolag tillkommer byggs också infrastruktur och kringtjänster som handel, sjukvård och barnomsorg ut för att möjliggöra ett behagligt liv i området. Total är parken indelad i sex olika områden: ett för forskning och utveckling, ett för tillverkning och ett för utbildning. Till det kommer en utställnings- och handelsplats, hälso- och sjukvårdsinrättningar och ett mer allmänt ”stödjande” område för boende och rekreation.
Med svenska ögon är det svårt att förstå hur man kan bygga en forskningspark i den här storleken. Hur är det möjligt?
- Det är den kinesiska staten som har utsett Taizhou till en nationell högteknologisk zon för läkemedelsutveckling och den byggs gemensamt av ministeriet för vetenskap och teknik, hälsoministeriet, statliga Food and drug administration (SFDA), statsförvaltningen för traditionell kinesisk medicin och ledningen för Jiangsuprovinsen. Det finns många forskningsparker i Kina men detta är den enda högteknologiska med inriktning mot life science och den enda som är officiellt utvald av staten.
I Kina har alla lokala regioner sina egna lokala ”pelarindustrier” och det är landets centrala ledning som utser vilka branschinriktningar de olika områdena ska ha. När Taizhou 2009 officiellt utnämndes till en nationell högteknologisk zon för läkemedelsutveckling var det landets 56 nationella högteknologiska zon, men den första med med fokus på medicinsk industri.
Hur finansieras China medical city?
- Den största finansieringen kommer från statliga medel avsatta för de formella investeringsprojekten för allmännyttiga investeringar, men bygget av staden finansieras också av de lokala myndigheterna och av egna fonder. CMC har två egna investeringsfonder med målet att attrahera avancerade utvecklingsprojekt i tidig fas. Vad gäller riskkapital kommer det också från olika håll, från regeringen, de provinsiella styrmyndigheterna liksom från ledningen för staden.
Investerar inga privatpersoner i projektet?
- Jo, det finns privata fonder för de sena stegen i utvecklingsprocessen. Pengarna från staten är i första hand till för att stötta de tidiga utvecklingsstegen.
Vad innebär ditt jobb som biträdande generaldirektör?
- Jag är ansvarig för att utveckla affären för CMC, liksom för den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Den största utmaningen är de ökande medicinska behoven hos den kinesiska befolkningen. Även om utvecklingen går mycket fort i CMC kan inte utvecklingshastigheten möta kraven, vilket betyder att vi måste bli ännu skickligare och ha ännu skickligare medarbetare. Därför vill vi attrahera life science-bolag och forskningsinstitut som vill etablera sig i Kina till CMC.
I mitten av oktober var därför Shi Xianci, tillsammans med en delegation från CMC, i Stockholm på Nordic life science days , för att nätverka och knyta kontakter med potentiella svenska och nordiska bolag. Om mötet ledde till några nya samarbeten är för tidigt att säga, och enligt en rapport från Europaparlamentet från förra året (Artikel: Handel med tredje land - en utmanande möjlighet. Europaparlamentet 20121113) tvekar ofta utländska bolag att etablera sig i Kina. Bland annat upplever bolagen att den kommunistiska regeringen favorisera inhemska, statliga, företag och att de europeiska bolagen inte har samma tillgång till finansiering och subventioner som de inhemska bolagen har.
De upplever också att de tvingas lägga mycket tid på att ansöka om licenser för att överhuvudtaget få verka på den kinesiska marknaden. Samtidigt anser bolagen att den kinesiska marknaden är alltför viktig för att gå miste om och 71 procent av bolagen placerar Kina på topp tre-listan för nya utländska investeringar.
Och enligt Shi Xianci är de utländska bolagen avgörande för den fortsatta utvecklingen av CMC, och förutom målet att öka den industriella produktionen ligger fokus på att utveckla läkemedel för de stora folksjukdomarna i Kina som hjärt- kärlsjukdom, diabetes och cancer. Andra nyckelområden är vaccin och invitrodiagnostik.
- Kinas ekonomi har utvecklats mycket snabbt, men vi ligger efter på en teknisk nivå och konsumtionen av bland annat diagnostik och medicintekniska produkter är fortfarande mycket lägre per capita i Kina än i de nordiska länderna.
Varför ska svenska och nordiska företag etablera sig i CMC?
- Vi vet vi att utländska bolag, även multinationella, stöter på problem när de kommer nya till regionen. Först och främst handlar det om godkännandet av nya produkter men eftersom statliga FDA också finns etablerade i parken kan vi lösa det och snabba på processen. Vi kan också hjälpa till med IP-skydd. Dessutom har vi en tillverkningsplattform och fullt utrustade labb som företagen kan använda, vilket betyder att de inte själva behöver bygga upp sådana faciliteter. Det vi i första hand söker är bolag med avancerade vetenskapliga produkter och projekt, men självklart är andra delar av life science-industrin välkommen att komma på studiebesök till CMC.
Bland de 500 bolag som är etablerade i forskningsparken i dag finns inget svenskt bolag undantaget Astrazeneca som 2011 investerade 200 miljoner dollar i en tillverkningsanläggning i CMC.