23948sdkhjf

Vårdbudgeten bör kopplas ihop med vinst i ökad hälsa

| Av Anna Nilsson Vindefjärd | Tipsa redaktionen

"Det är varken etiskt eller samhällsekonomiskt försvarbart med en vård som inte i realiteten högprioriterar förbättring", skriver Anna Nilsson Vindefjärd.

Startskottet var Göran Hägglunds kommentar i SVTs partiledardebatt i september: ”Om vi behöver avskaffa landstingen för att få en bättre vård är jag inte främmande för tanken.” Det följdes av ett antal motioner skrivna av riksdagsledamöter från både regeringspartier och opposition som på olika sätt föreslår förändringar i förhållande till hur landstingen hanterar vården. Inför Folkpartiets landsmöte meddelade partiets styrelse att sjukvårdens organisation behöver prövas förutsättningslöst. Den 13 november duggade det tätt med artiklar på samma tema: Göran Hägglund säger ”Landsting hindrar vård i världsklass”, Göran Stiernstedt säger ”Dagens organisation med 21 landsting är ett allvarligt hot mot svensk sjukvård”, Penilla Gunther (KD) säger ”Lägg ned landstingen för att nå målen i hälso- och sjukvårdslagen” och folkpartister föreslår förstatligande av den specialiserade sjukvården i en artikel Sydsvenskan.

Nedläggning av landstingen är knappast något som sker i en hast och det finns många argument för och emot, samt en hel del däremellan. Det som är viktigt med de nämnda händelserna är att nu ÄNTLIGEN händer det något! Nu öppnas dörrarna för förändring och förbättring. Och det, en förändring av den kortsiktiga produktionsinriktade vården vi har i dag, är även ytterst relevant för medicinsk forskning och företagande.

Exemplen på företag med godkända, kostnadseffektiva produkter som inte får tillgång till svensk vård som kund duggar tätt. Exemplen på vårdpersonal som vill engagera sig i klinisk forskning för att förbättra morgondagens vård, men som inte får stöd av ledningen för detta, är minst lika vanliga. Vi har också exempel på forskare från akademi och företag som söker vårdsamarbete för kliniska studier med ambitionen att komma ett steg längre i att lindra eller kanske bota sjukdomar, men som möts av ett ointresse från vårdens ledning.

Det är självklart att situationen måste förändras. Det är varken etiskt eller samhällsekonomiskt försvarbart med en vård som inte i realiteten högprioriterar förbättring. Det försämrar dessutom möjligheterna för life science-företag att utvecklas i Sverige, en sektor som utgör en viktig stomme i svenskt näringsliv.

För att medicinska framsteg snabbare ska nå patienterna behöver vårdbudgeten kopplas ihop med de vinster som investeringar i ökad hälsa skapar, bland annat i det nationella socialförsäkringssystemet. Ett värdebaserat ersättningssystem måste införas. Inom ramen för en sådan modell ska forskning och utveckling används aktivt för att utveckla vården med målet att uppnå ökad kvalitet och jämlikhet.
Min förhoppning är att förändringsarbetet nu går raskt framåt, helst genom en blocköverskridande överenskommelse.

Anna Nilsson Vindefjärd är generalsekreterare i Forska Sverige och krönikör i Life Science Sweden.
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Lovande resultat för Klarias cannabisläkemedel

Har genomfört proof of concept-studie.

Tobaksjättens oväntade vision

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Follicum tar in 56 miljoner

Nuevolution löser dansk patentstrid

De håller koll efter transplantation

Genom att följa virusinfektion kan sjukhusen förebygga komplikationer.

Nyhetsbrev

Cereno redo för fas II

Arkiv

Antibiotikafri startup får tre miljoner

Krönika: Hur ska staten hjälpa patienterna?

Hur ska staten påverka genom att göra fler utredningar, undrar Hanna Brodda, chefredaktör för Life Science Sweden.

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Milstolpe ger pengaregn över Bioarctic

“Läkemedelskandidaten har potential att bli en behandling som modifierar sjukdomsförloppet i tidig Alzheimers sjukdom.”

Ny strategi att behandla tuberkulos

200 miljoner till kvalitetsregister

Hon blir ny ordförande för Lif

”Vi måste bygga omvärldstryck”

För att få professionen, administrationen och politikerna att göra upp krävs omvärldstryck genom en samlad patientkår. Det menade Anders Lönnberg under första upplagan av mötet Fokus Patient.

Stabilt läge för smittsamma sjukdomar – men gonorré ökar

Samarbete för framtidens läkemedelstillverkning

Lämnar TLV för IVO

Sofia Wallström blir ny generaldirektör för IVO och lämnar därmed TLV.

Exporterar sin affärsutveckling till Ryssland

Svenskar skeptiska till AI i sjukvården

Svenskar anser att den ökade användningen av AI gynnar de allra flesta branscher. Post och logistik hamnar i topp. Sämre är det med sjukvården som hamnar i botten av Tietos undersökning över svenskarnas syn på AI.

Internationell forskning i Umeå mot dödliga virus

Läkemedel mot överaktiv blåsa kopplas till åderförkalkning

Stort varsel på Karolinska

För att få ekonomin i balans varslas nu 550 personer på sjukhuset. "Alla måste hjälpas åt".

Ihop ska de förbättra följsamheten hos patienten

Sandoz och Pilloxa samarbetar för att förbättra följsamheten till medicinering hos transplanterade patienter med hjälp av en smart läkemedelsdosett.

Från börsen till startup

EU-pengar till probiotikabolag

1

Gunther organiserar patienter

Här vill flest jobba

Värvad från restaurangbranschen

Eurocine vaccines ordförande lämnar

Lovande behandling mot fentanylmissbruk

Köper upp AI-teknik för embryon

EMA-godkänt för Wuxi STA i Shanghai

Får utökat tillstånd för stamceller

Är ny vd för APL

Han tar över på Karo

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.121