23948sdkhjf

Magnus Björsne ska basa över Astrazenecas Biohub

Magnus Björsne blir chef över Astrazenecas öppna anläggning. Tanken är att 15-20 utvalda bolag ska få tillgång till läkemedelsjättens inre struktur.
I början av februari fick Astrazeneca sin första hyresgäst i bolagets Biohub , en del av anläggningen i Mölndal som vigts åt externa forskningsbolag. I Biohuben ska mellan 15-20 företag rymmas som alla ska kunna ta del av den infrastruktur och kompetens som Astrazeneca besitter. Nu har Magnus Björsne utsetts till chef över Biohuben.

- Det är jättespännande. Inget annat stort läkemedelsbolag har gjort något liknande, säger Magnus Björsne som i samband med att han tillträder den nya tjänsten lämnar sin roll som affärsutvecklingschef på Astrazeneca.


Magnus Björsne förklarar att Astrazenecas Biohub inte har ambitioner om att konkurrera med befintliga inkubatorer och innovationskontor, utan främst ska bidra med ett företagssmart paket som kan passa bolag som kommit längre i utvecklingsprocessen och växt ur innovationssystemen. Med ett ursprung i affärsutvecklingsvärlden har Magnus Björsne jobbat länge med små forskande bolag och identifierat vad företagen inte gör helt optimalt och hur Astrazeneca kan hjälpa till.


- Det företagen kan göra bättre är hur de förbereder nästa steg i sin affärsutveckling. Ofta tar de genvägar som snarare blir senvägar och de är ofta kostsamma, säger han.



Bland annat handlar det om hur företagen köper in externa tjänster för att gå vidare med den vetenskapliga utvecklingen men också vad gäller formulerings-, tillverknings-, patent- och bemanningsfrågor. Genom att öppna Astrazenecas portar vill man låta de små företagen ta del av läkemedelsjättens infrastruktur och befintliga kompetens.


- Om vi kan ge bolagen tillgång till vår infrastruktur på siten i syfte att hjälpa dem med det som komma skall, kan vi på vårt sätt bidra till att hjälpa den svenska life science-sektorn på fötter igen, säger Magnus Björsne.


Astrazenecas deltagande blir inte gratis enligt modellen, utan betalas av företagen till självkostnadspris. På så vis kan Astrazenecas utrustning, lokaler och till viss del kompetens komma till användning på ett bättre sätt, menar Magnus Björsne. Men huruvida Astrazeneca kommer att vilja ha förtur på lovande projekt som huserar i lokalerna är inte bestämt.


- Hur detta exakt kommer konstrueras för att bli win-win för båda parter återstår att se, alla projekt kommer vara olika och vi kommer behöva vara kreativa i hur vi konstruerar avtal som är gynnsamma för både oss och det lilla bolaget, säger han.

Kommer företagen att våga vara öppna och visa sina projekt i detalj för en läkemedelsjätte?

- Frågan är alltid relevant när små företag pratar med stora bolag. Men det går att reglera med avtal. Det blir säkert en resa där vissa vågar vara öppna medan andra inte vågar. Men för vår del bränner vi ju alla broar om vi missbrukar öppenheten.

Magnus Björsne hoppas att de som arbetar i life science-sektorn i regionen ska bli upplyfta av satsningen


- Dels är det en psykologisk vinning för regionen att vi satsar på Mölndal så här. Men vi hoppas också kunna skapa dialog mellan olika discipliner. För det är ju i de enskilda samtalen som idéer och samarbeten föds, och det gynnar ju både oss och det lilla bolaget.


Magnus Björsnes visioner sträcker sig utöver de bitar som Astrazeneca kan tillhandahålla. I hans visioner ryms en fond, med pengar insamlade från etablerade investerare, som genom att investera pengar i bolag inom Biohuben kan vara säkra på att bolagen nyttjar pengarna på ett effektivt sätt. På så vis ska en medverkan i Biohuben innebära en kvalitetsstämpel för företag som letar efter investeringar. Hur fonden ska se organiseras och administreras är i dagsläget oklart, men Magnus Björsne gör klart att det inte är ett uppdrag för Astrazeneca.


- Vi är inte investerare och kommer inte att bli det framöver heller. Fonden är en vision jag har och hur den ska se ut vet jag inte i dag, säger Magnus Björsne.


Att Biohuben med den potentiella fonden i bakgrunden skulle fylla det finansieringsgap som finns i life science-sektorn vill Magnus Björnse inte skriva under. Men samtidigt menar han att satsningen kan göra att de små bolagen inte behöver lika mycket pengar.


- Det kommer alltid att finnas ett finansieringsgap hos forskande företag, men detta kan förändra finansieringsbehovet hos bolagen.


Hittills har ett företag flyttat in i Astrazenecas Biohub. Mintage Scientific, ett holding- och management-bolag som stöttar forskande och utvecklande bolag bland annat i bioteknikbranschen, flyttade in för ett par veckor sedan. Liksom att Mintage stöttar ett företag inom medicinsektorn och ett som utvecklar båtbottenfärger baserad på marinbiologisk forskning, har Astrazeneca sagt sig vara öppna för olika typer av företag. Men främst kommer man att släppa in life science-bolag, påpekar Magnus Björsne.


- Biohuben är ett exempel på hur vi kan bidra, men vi välkomnar givetvis också andra, liknande satsningar i den här regionen. Och vi är hela tiden upptagna av att tänka bredare; ett välfungerande ekosystem för life science i hela Skandinavien är ett naturligt mål för oss, säger Björsne som erkänner att man helst önskar sig life science-aktörer som nya hyresgäster:

- Det är troligtvis de som har bäst användning för infrastrukturen. Däremot ser vi gärna att också utländska företag flyttar in och kommer att titta på företagen i Danmark. Men vi vill samtidigt inte skriva någon på näsan och säga att vi inte släpper in företag utanför sektorn, säger han.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062