"Vad blir avtrycket i årets valrörelse?"
"Kommer vi få en debatt om sjukvårdens kvalitet värd namnet under valåret?", skriver Anders Blanck, vd på Lif och krönikör på Life Science Sweden.
Sjukvården är den viktigaste eller en av de viktigaste politiska frågorna för väljarna, beroende på exakt vilken undersökning man läser. Vi vet ännu inte om partierna kommer med konkreta förslag som väljarna kan förhålla sig till. Kanske – eller kanske inte. För sjukvården är en av politikens mest ogripbara frågor. Vem har egentligen ansvaret?
På pappret är frågan enkel. Sjukvården är landstingens område, och den finansieras, utöver de ofta bortglömda patientavgifterna, genom landstingsskatten. Alltså är det landstingens och landstingspolitikernas ansvar.
Men socialminister Göran Hägglund ifrågasätter systemet med landstingen, huvudsakligen grundat på att jämlikheten i sjukvården inte är god nog och inte ser ut att bli bättre. Han säger sig vilja utreda starkare statlig styrning, och han är inte ensam. Ökad statlig styrning av vården är mångas recept för att säkra jämlikhet, men också för sådant som patienternas tillgång till de bästa behandlingarna, rimliga förutsättningar för forskning och kompetensutveckling, och att forskningsresultat kommer sjukvården och patienterna till del bättre och snabbare än i dag.
Men sådana kvalitetsfrågor i sjukvården kommer på undantag i debatten. Dels vill ansvariga politiker i en öppen debatt inte gärna erkänna att det finns kvalitetsproblem: ”Svensk sjukvård har god kvalitet ”, punkt. Dels finns det sjukvårdsrelaterade frågor av en art som är mycket mer ”politiska” än den komplicerade frågan om kvalitet, och som man hellre diskuterar. Den mest självklara är driftsformer privata eller offentliga, vinster eller inte vinster?
Så frågan är – får vi en debatt om sjukvårdens kvalitet värd namnet under valåret? Eller får vi en repris av driftsformsdiskussionen? Är det den sjukvårdsdebatt vi vill ha, och den vi behöver?
