fram forskning som en av grunderna för välfärden i sin kommentar till Konjunkturrådets rapport. Han visar att Sverige låg på andra plats av 13 länder i hur stor andel av BNP som gick till forskning år 2010. Vad som inte framgår i hans presentation är att större delen av de 3,37 procenten var företags-investeringar.
I själva verketsatsar en rad länder mer på civil forskning än vad Sverige gör, mätt i statliga anslag i procent av BNP. Sverige låg på elfte plats av 35 länder år 2011 enligt Eurostat. Den satsning som regeringen drev igenom i förra forsknings- och innovationsproposition var viktig, men trots detta beräknas de civila statliga satsningarna på forskning bara ligga runt 0,8 procent av BNP fram till 2016.
Det är självklartpositivt att företag investerar i forskning och på så sätt bidrar till att det bedrivs mer forskning. Det gör samtidigt ett land sårbart, och Sverige är nu drabbat. I en tillväxtjämförelse av FoU i 33 länder hamnar Sverige på tredje plats från slutet. Det är en mycket oroande utveckling som beror på att en så stor del av FoU i Sverige utförs av företag och att en ökande del av deras FoU-investeringar sker i andra länder.
ett mål om att de samlade FoU-investeringarna ska uppgå till fyra procent av BNP år 2020. Dessvärre går utvecklingen åt fel håll. Mellan 2001 och 2011 minskade andelen från 4,13 till 3,37 procent, en farlig trend som riskerar att underminera vår välfärd.
Ett exempel påkopplingen mellan forskning och välfärd är hälsa. Sverige står, precis som de flesta andra länder, inför utmaningar som ökande förekomst av kroniska sjukdomar och en åldrande befolkning. Dessa innebär i sin tur ökande vårdkostnader. Medicinsk forskning och utveckling ses överlag som nyckeln till att möta dessa utmaningar.
De offentliga investeringarnai medicinsk forskning utgör i dag knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent. Det betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att i framtiden kunna ge bättre prevention och behandlingar. Det räcker inte. En SIFO-mätning visar att tre av fyra svenskar tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, det vill säga från sex till tolv miljarder kronor.
Det ärviktigt med tydliga politiska signaler om att Sverige verkligen kommer satsa långsiktigt på forskning och att det kommer finnas goda förutsättningar för forskningssamarbete för företag som väljer att driva sin verksamhet i Sverige.
Anna Nilsson Vindefjärd,Generalsekreterare på Forska Sverige