Fem forskare prisas

Richard Neutze, Erik Ingelsson, Kaj Nyström, Mattias Jakobsson och Egor Babaev är årets vinnare av Göran Gustafssonprisen.

Av Boel Jönsson

den 1 april 2015 00:00

Fem banbrytande forskare

får dela på 24 miljoner kronor från Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Göran Gustafssonprisen delas

ut varje år sedan 1991 inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin till forskare som inte får vara äldre än 45 år. Nomineringarna görs av universitet och högskolor och bereds av Kungl. Vetenskapsakademien, som också överlämnar prisen.

Stiftelsen förvaltar ett

kapital om cirka en miljard kronor och varje pristagare får 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor. Av totalt 69 pris som delats ut sedan 1991 har 19 procent gått till kvinnor. I år är det enbart manliga pristagare.

Priset i medicin

går till Erik Ingelsson, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.

Hans forskning har

ett särskilt fokus på translationell forskning kring folksjukdomarna. Translationell forskning innebär att sjukdomsproblemet identifieras inom sjukvården och får ligga till grund för laboratoriebaserade studier. Genom att kombinera stora studier av friska människor med funktionella analyser i zebrafiskar och celler försöker man hitta mönster och resultat som kan leda fram till bättre behandlingsmetoder och läkemedel.

- Mitt mål är en biomarkörspanel som kan användas för att förutsäga risken för insjuknande i t ex hjärt-kärlsjukdom, i förebyggande syfte, förklarar Erik Ingelsson.

Richard Neutze, professor

i biokemi vid Göteborgs universitet, tilldelas kemipriset. Hans forskargrupp har de senaste åren varit internationellt ledande när det gäller att använda röntgenfri elektronlaser för att studera biologiska molekyler, främst membranproteiner.

Priset i molekylärbiologi

gick till Mattias Jakobsson, professor vid Uppsala universitet för sin forskning på att människans evolutionära och demografiska historia. Som verktyg använder han jämförelser av genetiska variationsmönster hos dagens människa med dem hos tusentals år gamla kvarlevor.

Mattias Jakobssons forskning

spänner från matematisk modellering till avancerad molekylär genteknik och människans historia.

Priset i matematik

respektive fysik tilldelades Uppsalaprofessorn Kaj Nyström och Egor Babaev, universitetslektor vid KTH.

Läs mer på kemivarldenbiotech.se

{{ comments.count === 1 ? '1 kommentar' : comments.count > 1 ? '{0} kommentarer'.replace('{0}', comments.count) : 'Skriv en kommentar' }}

Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.

Genom att skicka denna kommentar accepterar du villkoren. Se villkoren

Generella riktlinjer för kommentarer:

• Skriv i en god ton och håll dig till ämnet
• Sätt endast in länkar om de är relevanta för debatten
• Undvik att ange personuppgifter, såsom person- eller kontonummer

Redaktionen förbehåller sig rätten att radera kommentarer utan att meddela detta om de inte överensstämmer med ovanstående, är av kommersiell karaktär eller i strid med lagen.

Redaktionen tar inte ansvar för innehållet i kommentarerna. Den som skrivit kommentaren kan därför hållas ansvarig för eventuella lagbrott - inklusive lagen om förtal.

Kommentarer som bryter mot riktlinjerna kan anmälas genom att klicka på ”Rapportera olämpligt innehåll”.

Kommentaren har upprättats.

Your comment will not be visible until you activate it. In a few moments you will receive an email where you must click on a link to activate your comment.