IT snabbar på läkemedels-utvecklingen
Efter en trevande start ökar användningen av digitala hjälpmedel för att hitta och behålla försökspersoner i kliniska prövningar. De möjliga tidsvinsterna är hisnande, men fallgropar saknas inte heller.
I ett luftigt kontor i centrala Malmö sitter Sony Mobile-veteranen Tobias Folkesson och funderar på hur han ska möblera om. Tobias Folkesson är vd för mjukvarubolaget Trialbee, som det närmaste året ska utöka personalstyrkan i Sverige med ett 10-tal från dagens 15 anställda och samtidigt etablera sig i USA.
Sedan starten 2010
- Inom mobilindustrin kan du gå på från en idé på ett papper till en färdig produkt på 1,5 år och vi blev nyfikna på varför det tar så lång tid inom läkemedelsutveckling, säger Tobias Folkesson.
Duon fastnade snabbt för rekryteringen av kandidater till kliniska försök, ett moment som Tobias Folkesson beskriver som den absolut största flaskhalsen i läkemedelsutveckling i dag.
- Traditionellt har detta skett genom tidningsannonser eller genom att läkare bjudit in lämpliga patienter till studier. Det har sina fördelar så till vida att läkare känner patienten väl, men det är oerhört tidskrävande, säger han.
Trialbee har utvecklat mjukvara för att i högre grad använda webben för rekrytering av patienter. Genom att exempelvis leta efter kandidater bland de som googlar efter relevanta sjukdomar och symptom eller bland Facebook-användare med rätt profil kan rekryteringen av patienter för specifika studier snabbas upp rejält. I vissa fall har kliniska försök kunnat genomföras dubbelt så snabbt med Trialbees teknik som med traditionella metoder, uppger Tobias Folkesson.
- Nästa steg är att kolla på vilket utfall det ger att leta efter kandidater i olika kanaler. Genom att jobba digitalt får du mycket mer data om processen, säger han.
Utöver att korta tiden för att komma igång med kliniska försök kan ny teknik även göra det enklare och snabbare att genomföra själva studierna, menar Carin Fellenius, som ansvarar för Astrazenecas kliniska studier i västra Europa.
Exempelvis kan patienten förses med en elektronisk dagbok i mobilen som ger påminnelser om när det är dags att ta medicinen och sedan samlar in svar från patienten om hur de känner sig.
- Användningen av dessa hjälpmedel är väldigt mycket beroende på indikation och åldersgrupp vi riktar oss till. I en stroke-studie är det nästan omöjligt att jobba med denna typ av teknik, patienten klarar inte av det. Jobbar du däremot med studier av astma hos tonåringar, som är ute på nätet hela tiden, då är det lättare, säger Carin Fellenius.
Även de stora IT-jättarna har börjat intressera sig för möjligheterna att använda ny teknik för att spara tid och pengar i kliniska försök. Superdatorn Watson från IBM, som blev berömd 2011 då den knäckte de mänskliga stormästarna i frågesportsprogrammet Jeopardy, testas just nu på Mayokliniken i USA för att matcha patienter med pågående forskningsprojekt.
Det tar en halvtimme för en sjuksköterska att matcha en enda patient mot rätt forskningsprojekt, Watson gör det på ett par sekunder.
Ett annat exempel är Apples nya mjukvarupaket Researchkit, en bas för att bygga appar för att exempelvis rekrytera patienter till kliniska försök, samla in svar på olika frågor eller data från hälsoappar i telefonen.
Parallellt arbetar Google med ett digitalt armband som är specialdesignat för att användas i kliniska studier och samla in data som puls, hudtemperatur och aktivitetsnivå hos försökspersonerna.
Men helt oproblematiskt är det givetvis inte att låta digitala system ta över allt fler steg i de kliniska försöken. Integritetsfrågan kommer även framöver vara en rejäl fallgrop, menar Kaj Stenlöf. Han tillträder i september som chef för Vetenskapsrådets nya nationella enhet för samordning av kliniska studier.
- När det handlar om individers hälsa måste man ha stor respekt för den enskildes personliga integritet. Den här typen av system tål inte att det blir fel en enda gång. Många gånger är det svårt att förstå vad den tekniska lösningen innebär vilket gör att man undviker att använda sig av den typen av tjänster, säger Kaj Stenlöf.
Ett tydligt exempel är Pfizers försök 2012 med en klinisk prövning på distans av medicin mot överaktiv urinblåsa, där mobil- och webbteknik gjorde att patienten aldrig behövde infinna sig på provkliniken. Försöket fick avbrytas efter rekryteringsproblem och Pfizer själva konstaterade att patienterna ofta är tveksamma inför att lämna över sina hälsouppgifter till digitala system.
I många fall sätter också lagstiftningen och vårdsektorns inneboende tröghet käppar i hjulen. Just nu pågår utbyggnaden av programmet Nationell Patientöversikt, som ska göra journalinformation för en patient tillgänglig hos alla vårdgivare hen kommer i kontakt med i hela landet. Men något gemensamt system för att hitta lämpliga patienter till kliniska studier via deras journaler finns inte i dag.
- Vi får sluta tänka på hälsoinformation som något som ska hanteras utifrån en landstingsgräns. Där måste det till statlig samordning, säger Kaj Stenlöf.
I slutänden är det i mångt och mycket de digitala vanorna som avgör, både hur sjukvårdspersonalen ställer sig till nya metoder att göra saker på och hur villiga patienterna är att anamma dem, menar Tobias Folkesson på Trialbee. Och de vanorna förändras i en rasande takt.
- När vi startade trodde vi att de flesta skulle använda datorn för att läsa om och anmäla sig till kliniska prövningar. Men 80 procent av de som har kontakt med oss i dag kommunicerar med oss via mobilen, säger Tobias Folkesson.
[tboot_well width="75%"]
Vetenskapsrådets nationella enhet för samordning av kliniska studier:
Chef: Kaj Stenlöf
Plats: Göteborg
Budget: 40 miljoner kronor år 2015, 50 miljoner per år från och med år 2016.
Uppdrag: Att öka antalet kliniska prövningar i Sverige genom att vara en stödfunktion för de som vill utföra eller delta i dem. Enhetens uppdrag kommer att utformas utefter de behov som lyfts fram av landets sex sjukvårdsregioner.
[/tboot_well]
