Satsar på Sveriges proteinforskning
Nära en miljard kronor satsas på svensk proteinforskning i ett nytt program. Bakom initiativet står bland annat regeringen, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astrazeneca.
Fokus i programmet ligger på proteinforskning, utveckling av metoder samt produktion av biologiska läkemedel. Det berättade Peter Wallenberg Junior från KAW, Astrazenecas vd Pascal Soriot, närings- och innovationsminister Mikael Damberg samt Helene Hellmark-Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, under en pressträff på morgonen.
- Målet med programmet är att stärka Sveriges position som ledande inom life science, att locka finansiering hit och att förbättra folkhälsan, sade Mikael Damberg under pressträffen.
Finansieringen av programmet delas upp i två delar. Den ena delen är statliga pengar, 320 miljoner kronor, som kommer att handhas av Vinnova. Där förväntas även olika bolag från industrin bidra med ungefär 80 miljoner kronor, vilket drar upp slutsumman till cirka 400 miljoner kronor. Proteinforskare från hela Sverige ska kunna söka om att få ta del av de statliga pengarna.
Den andra delen av satsningen består av 510 miljoner kronor. Bakom den står KAW, Uppsala universitet, Chalmers, KTH och Astrazeneca. De ska satsas på Wallenberg Centre for Protein Research, WCPR, ett centrum för grundforskning inom proteinvetenskap vid KTH. Ansvarig för verksamheten är professor Mathias Uhlén, före detta direktör för Scilifelab . Centret är en fortsättning på Human Protein Atlas-projektet, HPA, som startades upp år 2003 och som Mathias Uhlén var initiativtagare till.
- De senaste åren har medfört en tyst revolution där branschen går över mer och mer från kemiska till biologiska läkemedel. Sverige har en gedigen historia inom proteinvetenskap och vi vill nu bygga vidare på resultaten från HPA-projektet. Genom KAW och Astrazeneca får vi nu finansiering i ytterligare åtta år, sade han.
- Vi hoppas att Sverige ska bli det första landet att kartlägga alla kroppens proteiner och att denna information ska ge upphov till nya läkemedel.
Vid det nya centret kommer fem forskningsprogram att drivas:
Utveckling av cellfabriker för produktion av bioläkemedel
Bioproduktion av de proteiner som utsöndras av celler hos människan, sekretomet
Utveckling av nya koncept för antikroppsterapi
Systembiologiska studier av proteiner av intresse för läkemedelsutveckling
Kartläggning av människans alla proteiner, proteomet
Astrazeneca går in i satsningen med 30 miljoner kronor, uppdelat på tre år.
- Satsningen i stort sträcker sig över åtta år så vi har även en möjlighet att förlänga vår finansiering. Om vi gör det så kan vår del nå upp till 100 miljoner, sade Pascal Soriot, vd på Astrazeneca.
- Det här är något helt annat än det som görs i Boston och det är väldigt bra för Sverige, både när det gäller forskning på proteiner och gällande produktion av biologiska läkemedel.
Målet med Astrazenecas treåriga samarbete med Wallenberg Centre for Protein Research är att hitta nya målmolekyler bland de proteiner som utsöndras av celler, sekretomet, samt att ta fram nya metoder för tillverkning av bioläkemedel.
HPA har redan givit upphov till upptäckter som vidareutvecklas av olika spin off-bolag, däribland Alligator Bioscience som stod bakom sommarens uppmärksammade affär med Janssen Biotech. Men utvecklingen av nya läkemedel kan däremot dröja.
- Det tar tid att uppfinna nya läkemedel. Den andra delen av satsningen, med inriktning mot tillverkning, kan däremot gå avsevärt snabbare eftersom vi redan har påbörjat uppbyggnaden av en ny fabrik i Södertälje . Det kommer att bli en kortsiktig vinst för Sverige, sade Pascal Soriot.
- Som vi tidigare har berättat så har vi dessutom planer på ännu en fabrik där, tillade han.
I den anläggning som för tillfället byggs upp i Södertälje ligger fokus på fyllning och packning av vialer och sprutor. Om det blir en andra fabrik så kommer fokus där att ligga på tillverkningen av biologiska läkemedel.
- Inom ungefär 18 månader ska vi ha fattat ett beslut om ifall det blir en ny produktionsanläggning i Södertälje eller inte. Beslutet beror delvis på hur det går med vissa läkemedel i vår pipeline men även på investeringsklimatet och den globala konkurrensen, sade Pascal Soriot.
Om det inte blir någon anläggning i Sverige så är Singapore, med sin gedigna kunskapsbas och sitt läge i Asien, en stark kandidat, tillade han. Ett annat alternativ är Storbritannien.
