19 alternativ på väg

växande problem. Sverige är relativt förskonat men enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten blev förekomsten av flera olika former av antibiotikaresistenta bakterier vanligare även här år 2014. Störst var ökningen av Vankomycinresistenta enterokocker, VRE, som ökade med 77 procent till 402 fall.

Utflödet av nya typer av antibiotika på marknaden halkar efter resistensutvecklingen. I en deklaration mot antibiotikaresistensen som nyligen undertecknades av 85 life science-bolag samt nio branschorganisationer identifieras marknadens affärsmodeller och utmaningar i forskningen som de två största bromsklossarna.

Deklarationen släpptes i samband med Världsekonomiskt forum, World Economic Forum, i Davos i januari. I den tar företrädare från läkemedelsbranschen på sig att genomföra åtgärder i kampen mot resistensen samtidigt som politiker uppmanas att utöka sitt arbete med frågan. Fokus ligger både på att förebygga resistensspridningen och att jobba på att ta fram nya diagnostikmetoder, nya antibiotika samt alternativa behandlingar.

19 alternativ i pipeline

För tillfället finns minst 19 alternativ till antibiotika under utveckling hos världens läkemedelsbolag. Det visar en ny reviewartikel som publicerades i den vetenskapliga tidskriften

i januari. Där har 24 representanter från akademin och industrin gått igenom världens läkemedelspipeline under perioden januari-mars år 2015.

ligger på behandlingar mot systemiska och invasiva infektioner, snarare än exempelvis hudinfektioner, som administreras systemiskt via tabletter, inandning eller injektion. Syftet med dem kan både vara att ersätta eller användas i kombination med antibiotika vid behandling eller förebyggande av infektion.

I utvärderingen av de olika alternativen tog man hänsyn till sannolikheten att de kommer att nå marknaden samt till deras kliniska potential. På så vis valdes tio alternativ ut som särskilt prioriterade, bland annat med hänsyn till hur långt de kommit i utvecklingen och tillgången till information om dem. Dessa delades in i två grupper, där grupp 1 finns i kliniska studier och grupp två främst befinner sig i preklinisk fas de kommande fem åren.

Forskarna använde sig sedan av standardtider för att uppskatta hur snabbt de olika alternativen kan tänkas nå marknaden. De tog även hänsyn till standardvärden för att uppskatta sannolikheten att de kommer att nå marknaden samt hur mycket utvecklingen skulle kunna kosta.

Flera bolag utvecklar antikroppar som designas för att binda till och inaktivera bakterier, deras virulensfaktorer eller toxiner.

Ett bolag som har antikroppar i pipeline är Astrazeneca. Det rör sig om Medi 4893 mot

som nu befinner sig i klinisk fas II samt Medi 3902 som testas i fas I mot

. De har enligt review-artikeln möjlighet att nå marknaden år 2021 respektive 2023. Närmast till målet har Mercks antikropp Bezlotoxumab mot

, som nu testas i fas III och beräknas kunna nå marknaden nästa år.

Tanken med välgörande bakterier, probiotika, är att hjälpa värden att förebygga och kämpa mot en infektion. I artikeln listas tre utvecklingsprojekt för probiotika, som utförs av Seres, Rebiotix och Shire-bolaget Viropharma. Alla är inriktade mot behandling av

. Seres beräknas bli först att nå marknaden, år 2018.

Bakteriedödande virus, bakteriofager, har flera potentiella fördelar. Bland annat är de väldigt specifika samtidigt som de kan anpassa sig för att attackera just den variant av en bakterie som ligger bakom en viss infektion. Behandlingen kan även ges i små doser, eftersom bakteriofagerna blir fler så länge deras värdbakterie är närvarande.

I artikeln listas tre pågående kliniska projekt, alla i fas I. Ett av dessa är inriktat mot

och två, varav ett gäller modifierade bakteriofager, är riktade mot

.

Bakteriofager kan tillverka enzymer som förstör bakteriers cellväggar. Dessa enzymer kallas lysiner och undersöks som behandlingar mot olika infektioner. I artikeln listas två projekt, som båda riktas mot bakterien

. Båda beräknas kunna nå marknaden år 2022.

I framtiden kan olika metoder för att stimulera patientens immunförsvar användas i kombination med andra antibakteriella läkemedel. Förhoppningen är att både kunna förebygga och behandla infektioner. I artikeln nämns bland annat bolaget Akhtelia, som testar en behandling baserad på vitamin D och fenylbutyrat mot

. Behandlingen har testats i fas II och skulle kunna nå marknaden år 2021.

Artikeln listar fyra vaccinprojekt, riktade mot

,

och

. Det som kommit längst, ett

-vaccin av Sanofi Pasteur, beräknas kunna nå marknaden år 2019.

Antimikrobiella peptider är en del av det medfödda immunförsvaret som undersöks för sin potential att bli nya behandlingar mot infektioner. Deras aktivitet är bred och de verkar snabbt, utan någon större risk för resistensutveckling. De har dock sina brister. Bland annat är de ofta toxiska och bryts lätt ner av proteaser i kroppen.

Antimikrobiella peptider har testats i kliniska studier men utelämnas ur grupp 1 då de inte har testats för systemiska behandlingar. Dessutom har studierna, enligt artikeln, inte varit lyckade.

Dessa peptider, som både kan förekomma i naturlig och syntetisk form, påverkar immunförsvarets aktivitet.

Biofilmer, då bakteriekolonier bildar ett skyddande hölje av främst kolhydrater och proteiner som skydd mot bland annat antibitika och immunförsvaret är ett stort problem vid bland annat urinvägsinfektioner. Forskarnas förhoppning är att peptider som motverkar bildningen av biofilm ska kunna förbättra utkomsten av olika antibakteriella behandlingar.

[tboot_well width="100%"]

Immunsuppression, nukleinsyror mot resistens, antibakteriella nukleinsyror, liposomer, antibiotikanedbrytande enzymer, metallkelatering, alfamerer, aferes av skyddande antikroppar och immunstimulering med P4-peptiden.

[/tboot_well]

hänsyn till teknik och klinisk potential anses finnas hos faglysiner som läkemedel, hos vacciner och antikroppar som förebyggande behandlingar samt hos probiotika som behandling eller förebyggande av diarré orsakad av bakterien

eller antibiotika.

Smal pipeline

Något som är oroande med pipelinen är att den är så smal. Störst fokus ligger i forskningen på bakterierna

,

och

så chansen är liten att det kommer att komma alternativa behandlingar mot exempelvis enterokocker, som VRE, inom de närmaste tio åren.

Forskarna konstaterar i artikeln att akademisk forskning förmodligen inte kommer att kunna ta fram nya produkter till marknaden inom de närmaste tio åren. Därför spelar läkemedelsbolagen en avgörande roll i utvecklingen. I artikeln beräknar forskarna att det behövs cirka 1,5 miljarder pund i riskanpassad finansiering för att de tio högprioriterade alternativen ska kunna utvecklas inom en rimlig tid.

Läs också:

”Vi vill att det ska finnas antibiotika för alla infektioner, men samtidigt vill vi att de används så lite som möjligt”, säger John H Rex vid Astrazenecas affärsenhet för antibiotika.

I en ny deklaration går branschen samman kring tre fokusområden där åtgärder krävs för att motarbeta den ökande antibiotikaresistensen i världen.