har medlen till forskning ökat från de flesta finansiärer: från staten som ger stöd både via de direkta statsanslagen och via forskningsråd och olika myndigheter, samt från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Även forskningsmedlen från EU har ökat under perioden.
till forskning och utbildning på forskarnivå utgör den enskilt största delen av lärosätenas forskningsfinansiering. De ökade med omkring 1,3 miljarder i dagens penningvärde mellan 1997 och 2005. Merparten gick till de nya universiteten och högskolorna. Det visar den kartläggning av forskningsfinansieringen som UÄK, Universitets kansler ämbete, har gjort.
största verksamheten vid universitet och högskolor. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2015 till 38,8 miljarder kronor. 43 procent utgörs av direkta statsanslag, som lärosätena till stor del själva bestämmer hur de ska användas. Resten kommer huvudsakligen från forskningsbidrag.
Sedan 2005 har forskningsintäkterna ökat med nio miljarder kronor i reala termer vilket bidragit till att högskolan har blivit mer inriktad på forskning.
Läs mer på Kemivärlden Biotech
BREAKING