Smarta män tar sin medicin

från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga, intelligens, spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

En rad faktorer har visat sig påverka risken att inte ta sina statiner, såsom biverkningar, sjukdomsgrad och socioekonomisk status.

- Det är mycket viktigt att patienten själv tar egenansvar för sin hälsa efter hjärtinfarkten, genom att ta sina mediciner, äta hälsosamt, motionera och sluta röka. Den här studien väcker hopp om att i framtiden kunna ge bättre skräddarsydd vård även baserad på patienternas kognitiva förutsättningar, säger John Wallert, klinisk psykolog och doktorand vid Uppsala universitet.

Claudia Lissåker, kardiolog Claes Held, psykolog Erik Olsson och professor Guy Madison, har Wallert använt registerdata från 60 år eller yngre män som fått sin första hjärtinfarkt mellan 2006-2011 enligt det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART och länkat till Riksarkivets register för militär mönstring, INSARK, som innehåller data på kognitiv förmåga från män som mönstrade åren 1965-1997. Läkemedelsregistret och självrapporterad medicinering bidrog sedan med information om patienternas intag av statiner.

- Data i denna studie är begränsad till relativt unga män och uppföljande studier bör även inkludera äldre och kvinnor, säger John Wallert.

studien kunde mer än 20 variabler inkluderas, som till exempel ålder, diabetes, arbetsstatus, mediciner vid utskrivning, samt självskattad fysisk och psykisk hälsa. Över 2500 patienters kognitiva förmåga mättes cirka 30 år innan hjärtinfarkten i samband med mönstringen och forskarna kunde se ett samband mellan lägre generell kognitiv förmåga och ökad risk att inte ta sina statiner.

fått en hjärtinfarkt ordineras nästan alltid statiner, ett av de viktigaste sekundärpreventiva läkemedlen, som effektivt sänker kolesterolnivåerna. Att inte ta sina statiner ökar risken för att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller för tidig död.

- Gällande riktlinjer för behandling och eftervård av hjärtinfarkt lyfter inte fram betydelsen av intelligens, som är viktig för planering, minne och exekutiv funktion i vardagen. Tidigare studier har visat att en människas kognitiva förmåga är extremt stabil mellan 18-65 år men att den samtidigt varierar systematiskt mellan individer. Här har vi en tidigare okänd långtidsprediktor som tycks bidra till om patienten tar sina statiner eller ej. Förhoppningsvis kan detta vara till nytta i vården och kommunikationen med patienten, säger John Wallert.

Läs även:

Klart lägre blodsockernivåer över tid – och högre välbefinnande. Det är några av resultaten från en längre studie vid Sahlgrenska akademin av kontinuerlig blodsockermätning vid diabetes typ 1.