23948sdkhjf

Uppsala blir störst på biologiska läkemedel

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Det råder nybyggaranda på GE Healthcares tomt i Uppsala, där en av världens största anläggning för biologiska läkemedel tar form.

För drygt ett år sedan meddelade GE Healthcare en jättesatsning på proteinläkemedel. 870 miljoner kronor investerar bolaget i anläggningen i Uppsala de kommande tre åren. Investeringen nästan fördubblar den nuvarande produktionskapaciteten för kromatografimedia; produkter som används vid tillverkning av biologiska läkemedel. Biologiska läkemedel används vid behandling av en lång rad sjukdomar som diabetes, cancer och reumatiska sjukdomar och sju av tio av världens mest sålda läkemedel är biologiska.

GE:s anläggning i Uppsala är en av världens största fabriker för tillverkning av produkter inom kromatografi, en separationsmetod som används för att rena fram den aktiva läkemedelssubstansen vid tillverkning av biologiska läkemedel. Lotta Ljungqvist tror att investeringen på 870 miljoner bara är början.

Läs också: Biologiska läkemedel får Vinnova-miljoner

– Vi levererar till en bransch som expanderar, därför behöver även vi expandera. Nu utökar vi produktionskapaciteten för en del av produktlinan men även de andra produktlinorna kommer på sikt att behöva expandera.

Men det är flera byggprojekt och satsningar som pågår hos bolaget i Uppsala. I juni 2016 presenterade regeringen fem samverkansprogram där life science är ett av områdena. Som ett led i satsningen på ökad samverkan investerade GE tillsammans med regeringen och Vinnova 140 miljoner kronor för att bygga en öppen innovationshub som tillgängliggör en produktionsmiljö för industriell uppskalning. Innovationshubben, Bioprocess innovation hub, kommer att fungera som en nationell testbädd för produktion av biologiska läkemedel och GE Healthcare uppför helt nya lokaler för hubben. Här ska bolag och akademin kunna testa produkter i en industriell miljö, något som tidigare inte funnits på den här nivån i Sverige utan har behövt köpas av kommersiella bolag. Något som mindre företag sällan har haft råd med.

– Pengarna räcker till att bygga en industriell testbädd som kommer att ha möjlighet att hysa fem olika projekt samtidigt. Syftet är att stärka svensk life science och möjliggöra för de många små bolag som finns att ta ett steg längre i industriell miljö, förklarar Lotta Ljungqvist.

Bolagen som driver projekt i hubben betalar självkostnadspris och på plats finns personal som kan verksamheten som hjälper till så att verksamheten kommer igång så snabbt som möjligt.

Läs också: Samarbete för biologiska läkemedel

– Ställtiden för bolagen som kommer hit blir kortare på så vis, upplärningsfasen kan kortas avsevärt. Det spar tid och pengar. Bolagen betalar ingen marginal utan bara för det de använder och det är dessa intäkter som ska finansiera verksamheten löpande.

Intresset för hubben är stort och under första kvartalet 2018 ska verksamheten starta. Även GE kommer att driva egna projekt i miljön. Här kommer till exempel ny teknik för cellodling och proteindelning att testas. Ny utrustning kommer att prövas här så infrastrukturen kommer alltid att hålla högsta kvalitet.

Lotta Ljungqvist byter snart jobb från forskningschef för bioprocessdelen till två jobb: Hon blir vd för nya hubben och ersätter Hans Enocson som vd för GE Norden. Det blir mycket jobb men det är en rolig tid i branschen just nu tycker Lotta Ljungqvist.

– Vi ser nu resultat i behandlingar av all den intensiva forskning som har pågått under många år. Nu börjar innovationerna bli verklighet och påverka människors hälsa på riktigt. Vi som har varit i branschen har vetat att detta har varit på gång men nu har det äntligen nått slutanvändarna, patienterna, och börjat göra nytta.

Läs också: Mer pengar till bioläkemedel

Och när Lotta Ljungqvist blickar framåt är hon hoppfull:

– Jag brukar säga att man ska hålla sig vid liv de närmaste 10 åren för sedan kommer det att finnas många fler behandlingar mot cancer. Det är de många monoklonala antikropparna som testas just nu och som kommer att nå marknaden framöver.

Vi står inför en framtid där livslängden ökar liksom mängden kroniker, i takt med att dödligheten i många sjukdomar minskar. Utmaningarna stavas inte sällan pengar.

– Jag tror inte att vi är redo, eller har råd, att fullt ut ta klivet till den individbaserade medicinen som det talas mycket om. Jag ser inte att vi har tekniken att lyckas göra den typen av medicin på ett kostnadseffektivt sätt, inte ännu. Däremot tror jag mycket på precisionsmedicin – alltså behandlingar som är utvecklade för en nischad grupp patienter som har en viss variant av en sjukdom. Precisionsmedicinen är ett steg på vägen.

Läs också: Stort anslag för kontroll av biologiska läkemedel

Lyftkranarna reser sig mot himlen i Uppsala och byggstenar mot en ny framtid läggs på varandra. Och satsningarna är nödvändiga menar Lotta Ljungqvist:

– Vi måste satsa, annars blir vi omsprungna av alla andra, för de satsar. Men Sverige är ett bra land att agera i även om kostnadsläget är högt. Här kan vi erbjuda hög kompetens och låg risk och det är värt väldigt mycket.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Lucka 13 - öppna och se

I dagens lucka förutspås att en ketchupeffekt väntar bakom hörnet...

Erfarenheter delas på outsourcing-event

Att utveckla läkemedel är komplicerat. Förutom att det ska fungera, måste det också godkännas och sedermera lanseras. På Pharma outsourcing delas erfarenheter och trender kring att lägga ut processen.

Segt för EQT att köpa Karo

Intresset bland aktieägarna har varit lågt för EQT:s uppköpsbud. Efter Anders Lönners hastiga bortgång förlängs nu tidsfristen.

Lucka 12 - vem där?

Denna internationellt bevandrade vd önskar sig färre knäppgökar i världspolitiken...

Forskarna svarar om Pcure-kritiken

Colombia-avtal för plåsterbolag

Nyhetsbrev

Vd-byte och besparingar

Arkiv

Ny metod för att studera ALS bättre

Macchiarini-utredning öppnas igen

Beslut från överåklagare Mikael Björk under en presskonferens idag.

Pharem slår tillbaka mot Akademiska

En publicerad studie från forskare vid Akademiska sjukhuset pekar mot att Pcures läkemedelsrening i toalettstolen inte fungerar. Artikeln borde dras tillbaka och studien göras om, skriver Pharems vd.

Lucka 11 - se vem som finns här

Epilepsigener pekar mot ny behandling

I den största internationella studien i sitt slag har 11 nya gener kopplade till epilepsi upptäckts.

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Krönika: Dags för kraftfulla satsningar

Lucka 9 - vem där?

Vad händer på Pharma Outsourcing i år?

Lucka 8 - vem hittar vi här?

Bredare influensavaccin i 19 av 21 landsting

Akademiska spolar Pcure

Nu har Akademiska gjort en större studie av enzymblocken som skulle rena läkemedelsrester redan i toalettstolen. Resultatet är nedslående.

Undersökning visar brister i epilepsivården

Lucka 7 - kika in här

Lucka 6 - vem där?

Ministersamtal och ett command center nämns bland vd:ns julönskningar.

Mycket mod på exportdag med Swedenbio

Goda exempel, tuffa utmaningar och mycket mod. Det genomsyrar Swedenbios dag om hur svenska life science-bolag erövrat världen och hur Sveriges attraktionskraft ökar.

EU satsar på barnlöshet

Det svensk-danska projektet ReproUnion för specialiserade behandlingar av ofrivillig barnlöshet får förnyat stöd från bl a EU.

Ondosis hittar samarbete om ADHD-behandling

Kancera i partnerskap med tyskt storbolag

Lucka 1 – vem döljer sig här?

Oncorena fick in 14 miljoner

Efter vd-bytet: Nytt bakslag för Axfoods apotek

Västerbotten: Slut på influensavaccin

Får Forska Sveriges hedersutmärkelse

Hur gör krassliga flyttfåglar?

Alzecure tog in 200 miljoner

Blir ny direktör på KI

Bolagen har kunskap - låt dem hjälpa äldrevården

Ny finanschef till Probi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.19