studier visar att patienter i substitutionsvård åldras betydligt tidigare än den övriga befolkningen. Och det här är en patientgrupp som förväntas växa i framtiden. Vården går ut på att ge opioidberoende ett substitut, oftast metadon eller buprenorfin. Målet är att patienterna ska komma in i samhället och få ett liv som är mer hälsofrämjande.
var en pilotstudie vid Senter för rus- och avhengighetsforskning vid Oslo universitet. Där undersöktes fem äldre (58 till 60 år) patienters erfarenheter. Fyra av dem hade fått behandling i över tio år.
– De kände sig
gamla, upplevde att de blev gamla för tidigt. Ett par av dem hade hjärtproblem, ett par hade hepatit C, de hade dålig fysisk hälsa och kände sig beroende av hälsovården, säger Helge Waal, professor emeritus vid Institutet för klinisk medicin vid Oslo universitet.
Den andra studien
gjordes på uppdrag av norska hälso- och omsorgsministeriet.
som jobbar med patientgruppen vid vilken ålder de började märka åldersrelaterade problem bland patienterna, och de sade att runt 45. Vi såg också att man i internationella studier har använt 45 som åldersgräns, säger Sverre Nesvåg, forskningsledare vid Korfor, ett regionalt kompetenscentrum för rusmedel, knutet till Stavanger universitetssjukhus.
Det är också
den ålder då man börjar se förändringar i patienternas fysiska hälsa.
– Det märks på
två områden. Dels märker patienterna att de får kognitiva problem, och det är en typ av demensproblematik som man annars ser hos personer som är betydligt äldre. En del av den problematiken hör uppenbart ihop med att de har använt droger, men också med långvarig användning av substitutionsmedicinen. Dels har många kronisk hepatit som de har haft i många år, men i den här åldern börjar de märka att sjukdomen har allvarliga hälsomässiga konsekvenser, säger Sverre Nesvåg.
publicerats i Nordens välfärdscenters vetenskapliga tidskrift Nordic studies on alcohol and drugs, NAD. Nordens välfärdscenter är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.
BREAKING