23948sdkhjf

Våga jämföra vårdens resultat

Varför frågar inte nöjdhetsundersökningarna hur patienten mår efter sitt besök, undrar Hanna Brodda, chefredaktör för Life Science Sweden.

Hur patienten mår efter sitt vårdbesök, är en underskattad faktor i undersökningar som rör patientens nöjdhet med vården. Eventuella behandlingsresultat, och patientupplevelse, ska av någon orsak hållas isär. Det tror jag inte går. Precis som det resoluta gripandet av mannen, som genomförde terroristdådet på Drottninggatan, påverkar allmänhetens upplevelse av polisens insatser, är boten en särskild faktor för bedömandet av en vårdupplevelse. Ändå förbises ofta ämnet. Det är inte ens med som en fråga i Nationella patientenkäten och andra publikationer som ska mäta patienters nöjdhet. Istället mäts delaktighet, bemötande, tillgänglighet, information och möjligen nyttan av besöket, där resultatet snuddas, men det är inte en rak fråga.

Jag tror nämligen att den patient som får hjälp med sin sjukdom, eller verklig förståelse för sjukdomens verkningsmekanismer, blir nöjdare än den som till exempel får tid snabbt.

I undersökningar kan detta slå åt båda håll. Mottagningar som ger medicinskt relevant behandling med önskad effekt, i relation till allvarlighetsgraden av indikationen, får sedan bättre betyg, än den som misslyckas bota en (enklare) åkomma. Trots att delaktighet, mottagande, tillgänglighet med mera, egentligen är utan anmärkning. Det här är viktigt i dag, då kronor och ören allt oftare fördelas utifrån patientupplevd kvalitet.

Som Vårdanalys konstaterar i en rapport om Patientupplevd kvalitet i primärvården, ”bör patientens uppfattning ligga till grund för utvecklingen av vården, för såväl stat, landsting och regioner som enskilda vårdgivare.”

Min vän och tidigare kollega, journalisten Pamela Andersson, chefredaktör för tidningen Topphälsa, är sedan i vintras friskförklarad, efter år med flera behandlingar mot den tumör som växte i hennes hjärna. Pamela Andersson talade på första maj, inför publiken på torget hemma i sin hemstad Hudiksvall. Hon fångade fenomenet i första meningen med ett ordspråk som lyder: “Den friske har många önskningar, den sjuke har bara en.”

Grunden i värdebaserad vård är att mäta både behandlingsresultat och upplevelse för patienten, men det görs ännu inte i Sverige. Inte offentligt.

Ska patientens verkliga nöjdhet mätas, behövs en öppen koppling till operationsresultat, vilken utrustning som finns på respektive klinik och vilka läkemedel som förskrivs med vilka resultat. Då kommer delaktighet på köpet.

En patient vill sluta att vara patient. En kroniker vill må så bra att sjukdomen bara är en del av livet, inte hela livet. Jämlik vård blir det först när resultatet kan jämföras. När vårdpersonal kan se staplarna över lyckade behandlingsresultat masa sig uppåt. När patienterna vet vad de väljer.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.062