Watson ska ge alla samma chans
– Jag brukar börja med att måla upp bilden av hur vårdlandskapet ser ut och vilka utmaningar vården står inför. Man uppskattar att mängden medicinsk information fördubblas var sjuttiotredje dag år 2020. Det mesta av detta är ostrukturerade data som text och bilder. Samtidigt har vi mer än 230 000 kliniska prövningar som pågår globalt, 30 nya läkemedel godkänns i USA varje år, säger Torbjörn Hägglöf, som blivit IBM:s ansikte utåt för det svenska arbetet med Watson i vården.
Han säger att det går att fortsätta uppräkningen länge. Det publiceras till exempel 160 000 cancerstudier varje år. Men för alla bör kontentan redan vara klar. Informationsmängden inom vården är mer än gigantisk och även för vårdens och forskningens nätverk av experter är det omöjligt att få en översikt över alla nya rön.
Här kommer Watson in.
– Det är ett väldigt bra exempel på människa och maskin i samarbete, där datorn gör det vi inte är så duktiga på, att konsumera stora mängder data, medan människan står för bedömningen i mötet med patienten.
Watson läser in en patientjournal och kör dess uppgifter mot sin samlade kunskap. Därefter presenterar den förslag på hur patienten bör behandlas i en rankad lista, komplett med källhänvisningar. Och det tycks vara en metod som fungerar.
– I ett amerikanskt test med 1 000 patienter jämförde man Watsons förslag med de multidisciplinära konferenser där onkologer tillsammans diskuterade patienterna. I 99 procent av fallen överensstämde deras bedömningar.
Men det var egentligen inte det mest intressanta resultatet, fortsätter Torbjörn Hägglöf. I 30 procent av fallen hittade nämligen Watson nyare och modernare sätt att utföra de här behandlingarna.
– Det är ju ett tydligt tecken på att trots att man är hårt arbetande expert på tumörsjukdomar, har man ingen möjlighet att hinna följa med i all forskning som publiceras.
Watson började tränas i onkologi 2011 och används sedan 2013 på Memorial Sloan Kettering cancer center i New York. Sedan dess har flera kliniker runt om i världen följt efter. Nu börjar det alltså bli dags för Sverige och intresset från svenska landsting är stort. Det högprofilerade innovationslandstingsrådet Daniel Forslund i Stockholm har varit tydlig med att han gärna ser att Stockholms läns landsting är först med att implementera Watsons teknologi i Sverige. Jönköping, Kalmar och Östergötland har gett uppdrag till sina ledningar att utreda hur man ska kunna använda sig av Watson. Men än fler landsting är på gång, enligt Torbjörn Hägglöf.
– Till skillnad från andra system som man köper in så ökar ju Watson i värde, eftersom det lär sig mer och mer och blir bättre och bättre. Det är inte det vanliga när det gäller datorstöd, säger han.
Här diskuterar man just nu olika inriktningar på Watsons tjänster. Först och främst är det inom onkologin, där superdatorn alltså kan fungera som beslutsstöd vid cancerbehandlingar. Men Watson kan också hjälpa till med skräddarsydda behandlingar efter att man DNA-sekvenserat en cancertumör och att söka efter lämpliga kliniska prövningar för en patient att ingå i. Ytterligare en inriktningen ligger mer på life science-sidan och handlar om att hitta nya läkemedelsmål och nya indikationer för existerande läkemedel.
– Men man kan använda tekniken till att bygga upp egna beslutsstöd, och även göra dem tillgängliga för andra eller sälja dem. Det har gjorts inom diabetes-, alzheimer- och parkinsonvården.Vår princip är att alla data och insikter ägs av dem som använder systemet och utvecklar det. IBM kommer aldrig att ha tillgång till data om patienter, inte heller avindentifierad data.
Och Watson används redan inom en mängd olika områden, som inte har med vård, hälsa eller life science att göra.
När nu Watson kommer till Sverige bygger självklart mycket av den tidigare träningen i onkologi grunden för systemets kunskap. Men till det måste Watson kunna hantera våra nationella riktlinjer och läkemedelslistor. Det kommer att avgöra vad den rekommenderar.
– Det finns en sorts global, universell sanning som Watson är förtränad på och sedan anpassar den sig till den lokala nivån. Där har vi ju redan satt ramarna i vår vårdorganisation. Men i princip kan man ju få en global jämförelse av vilka behandlingar som fungerar bäst.
Under vårt samtal återkommer Torbjörn Hägglöf flera gånger till jämlikhetsaspekten av Watsons teknologi i vården. I grunden innebär det en demokratisering, säger han.
– Vi har en jättestor ojämlikhet i cancervården i Sverige i dag. På det här sättet får vi en riktlikare över hela landet när det gäller hur vi bedömer en patient och vad den vetenskapliga kunskapen säger. De omotiverade skillnaderna i vård som beror på var man bor, vilken utbildningsnivå man har eller vilken socioekonomisk grupp man tillhör, kommer kunna försvinna.
Watson betyder också att patienten automatiskt får ett andra utlåtande på sin behandling, vilket gör att tryggheten kan öka, och behovet att söka sig till en annan mottagning minskar.
Torbjörn Hägglöfs förhoppning är att vi borde ha något system igång redan under 2017, även om det måste genomföras som ett ordnat införande, så det lär inte rullas ut i full skala riktigt än.
